tisdag 3 juli 2012

Kanonsabotören 2012

I helgen har Ärtan och jag varit i Åtvidaberg, på den årliga helgtävlingen Kanonsabotören. Vi åkte tillsammans med Malin, Ella och Siri, men hade ett helt fyrmannatält för oss själva! Tyvärr hade jag supersvårt att somna i tältet och sov nog bara två timmar totalt natten till lördagen... För Ärtan var det ju första gången i tält, så även hon sov dåligt. I början fattade hon inte ens att det var sova vi skulle göra... ;-)

Men på lördagen var det dags för de första loppen, och både jag och Ärtan vaknade iaf till dem. Ärtan kändes iofs pigg och som vanligt redan på morgonen, men jag var trögstartad, milt sagt. Första hopploppet gick kanonbra (höhö) ända fram till en sekvens där jag hade planerat att göra ett framförbyte men glömde det och improviserade in ett bakombyte istället. Ärtan är inte alls van vid bakombyten på hopphinder, så tyvärr ställde det till det och hon rev det hindret. 5 fel på ett lopp som annars hade gett oss sista hoppinnen... Surt! Jag var rejält irriterad på mig själv kan jag säga!

Agilityloppet var alldeles underbart! Jag tappade henne visserligen in i fel tunnelingång, men känslan var underbar! Bytena tajmades bra, jag hann det jag skulle, och Ärtan gjorde precis allting rätt! Förutom en rivning efter platta tunneln, men men ;-)

Natten till söndagen sov vi som grisar, både jag och Ärtan, men Ärtan var ändå förvånansvärt trött under dagen. Ville ligga och sova i buren och kändes allmänt trött. Den extra tröttheten gjorde att hon inte klarade av den idiotiska tidtagningsutrustningen som användes. Tidtagarstolparna satt ihop med en bom undertill och är placerade 30 cm ifrån det första hindret, vilket gör att smallhundar måste hoppa jättelångt för att klara det första hoppet. Och det är förstås jobbigare ju mindre man är. Så i hoppklassen rev hon första hindret... Gah vad arg jag var! Utrustningen är inte ens tillåten på tävlingar, men de hade tydligen fått dispens. Nu var Ärtan så trött i huvudet att hon ändå inte orkade hålla ihop hela slalom, utan gick ur efter 10 pinnar, men alla ska väl ändå ha en ärlig chans att nolla ett lopp? För att inte tala om säkerhetsrisken det innebär för små hundar, med den extrabommen på marken. Jag hoppas VERKLIGEN att inga fler dispenser godkänns...

Agilityloppet slog hon i första hindret, men pinnen låg kvar. Ett i övrigt helt underbart lopp, där allt satt som en smäck. Utom slalom, där hon återigen strulade i slutet. Jag kan bara tolka det som att hon var trött, slalom brukar liksom vara vår paradgren... Så på söndagen diskade vi oss i båda loppen. Helgens facit: tre diskningar och ett lopp med fem fel... Rätt värdelöst som resultat sett, men att köra med Ärtan ÄR verkligen himmelriket, och klass I är kul, så inte gör det så mycket! Här kommer filmen med alla loppen, TACK Malin!



Bra grejer med loppen:
- Däcket gör hon jättefint varje lopp! Tror inte hon slog i någon gång!
- Likaså med långhoppet!
- Gungbrädan var bara med i ett av agilityloppen, men ÅH vad bra hon gör den! Känns verkligen som att våra problem med kommandon har löst sig!
- Starterna - underbart stabila som vanligt :-)
- Suget på raksträckorna känns som att det blivit bättre.
- JAG har blivit riktigt bra på att köra vidare efter fel och diskning. Tidigare blev det lätt lite oengagerat från min sida om vi fått fel, men nu fortsätter jag att ge allt och köra så det ryker! Klick till mig! :-D Något bra kommer tydligen ur att ha så svårt att nolla som vi har :-D
- Känslan!! Vi ÄR ett team! :-D

Mindre bra grejer med loppen:
- Balansbommens kontaktfält... Hon får lite höga träffar i båda loppen tycker jag. Sista loppet känns träffen t.o.m tveksam. Jag har upplevt att det blivit så på träning på sistone också, även med hjälpplanka. Hon verkar inte ha lika stor "respekt" för hjälpplankan längre, så nästa träningspass ska jag pröva med mellanstorleken på hjälpplanka igen, och inte den minsta modellen som jag kört enbart på sistone.
- Att hon blev så trött av att tävla borta en helg var ganska överraskande. Vi brukar skämta om att Ärtan inte kan bli trött, men det kan hon uppenbarligen. :-) Strulet i slalom känns trist, men det var ju hennes allra första sova borta-tävling där hon tävlade två lopp per dag, så det kanske inte är så konstigt. Hoppas det inte blir en grej av det bara...
- Bakombyten vid hopp MÅSTE tränas! Även om det aldrig kommer att bli mitt förstahandsval så måste vi behärska det så vi kan ha det som plan B utan nesliga rivningar eller vägringar som följd...

Bara att träna vidare :-D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar