Idag var det dags för första uteträningen! Vi flyttade tillbaka hindren från ridhuset i söndags, så nu är de äntligen på plats igen på Nacka BK :-) Vi byggde upp denna bana och körde:
http://wredebanor.files.wordpress.com/2010/01/120225borasag2asm.pdf
En klass II-bana med en hel del klurigheter. Egentligen var den väl lite i svåraste laget för Ärtan, än så länge, men huvudsyftet var att prova balansbom och gungbräda i samma bana och se om hon lärt sig lyssna på kommandona ännu... Första varvet var totalt hysteriskt. Ärtan var galen och jag hade tydligen inte vaknat ännu (?), så jag var glömde bytet och blev i vägen för slalomet, vilket gjorde henne förbannad och sen vrålskällde hon resten av banan :-/ Balansbommen var jättesnygg, men tyvärr lyssnade hon inte alls på "vippen", utan trodde att gungbrädan var balansbommen igen. Hon hann PRECIS stanna, tippade nästan över, men lyckades hålla sig kvar. Jag belönade och gjorde om, då var hon långsammare ut och stannade kanske tre dm ifrån kanten. Inte godkänt egentligen men jag tänkte belöna bort chocken innan och belönade ändå. Skickade upp igen och då gick hon precis över hälften innan hon stannade, sneglade åt sidorna och funderade på att hoppa av :-((( Jag hann tänka "SKIT, hon blev rädd igen!", men höll mig kall, felade henne och skickade om. Vad gör min guld-Ärta då? Hon tar felandet direkt och gör en perfekt gunga??!! Rusar upp längst ut med snyggt stopp... Resten av gångerna vi gjorde gungan var den perfekt :-D Helt otroligt vad bra hon tar till sig felandet på gungan, fast hon tyckte det var lite otäckt första gången... Önskar bara att hon kunde lära sig lyssna på orden, jag får ju inte ta om gungan på tävling, och vill inte att hon ska gå av banan med en känsla av att gungan var otäck... Så nu ska det bli hårdträning på detta framöver tills första tävlingen 21/4!!
Resten av banan gick riktigt bra när jag sedan bröt ned den i mindre delar och satte ihop. Alla utsvängar tog hon jättebra - verkar som att vår träning har gett något! Svängen 3-4 trodde jag skulle bli svår, men den grejade hon finfint även i det hysteriska förstaloppet. En orsak var väl att jag kunde utnyttja vinterns startträning och säkert kunde lämna henne förbi platta tunneln t.o.m. Svängen till slalom löste vi till slut, och avslutade med en grym insats! Kul utmaning - banan lockade fram en härligt aggressiv handling hos mig, kändes hur kul som helst :-D Balansbommens kontaktfält satt som en smäck alla gånger, både med och utan hjälpplanka - känns stabilt!
Men till tävlingen ska vi alltså fokusera på:
- Skilja på balansbom och gunga (ha båda i samma kombination, nöta kommandon med hindren var för sig)
- Fortsätta friska upp balansbommens kontaktfält
- Gärna någon mer banträning för att vänja oss båda vid att ha hjärnorna med oss så länge :-)
Visar inlägg med etikett kontaktfält. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kontaktfält. Visa alla inlägg
onsdag 4 april 2012
fredag 28 oktober 2011
Ärtans kontaktfält
I tisdags var vi iväg till Nacka BK och tränade med Malin, Ella och Siri. Ärtan går som en klocka, och inget jag föreslår är för svårt! Men detta inlägg tänkte jag skulle handla om kontaktfältsträningen. Jag bad nämligen Malin att filma Ärtans kontaktfält, för de har känts så väldigt bra och stabila den senaste tiden. Både på tävling och träning utan planka har det verkligen känts som att hon gjort precis som jag velat på balansbommen. Så här kommer filmen, två repetitioner med hjälpplanka och två utan:
Filmen bekräftar det jag känt, hon springer väldigt bra i min mening! :-D Den sämsta repetitionen är nr 2 MED hjälpplanka, där måste hon kommit ur sin rytm för hon tar ett för tidigt språng över hjälpplankan och hamnar därför lite högt upp. Men i den första repetitionen med planka och de två utan, hamnar språnget på kontaktfältet på EXAKT samma ställe!! Det känns bara helt otroligt bra! :-D
Jag tycker också nu att hennes placering på kontaktfältet är idealisk. Jag hade en idé (inspirerad av andra som tränat rinnande kontaktfält på annat sätt) när jag började träna detta att jag skulle sträva efter en så låg träff som möjligt. Idén var då att man har stor marginal att få till en träff på kontaktfältet även om hunden någon gång får för sig att hoppa av tidigare. Nu när jag funderat på det tycker jag inte att det låter logiskt alls. Jag och Ärtan (för jag tror faktiskt att hon är rätt medveten om vad hon gör, inte bara att det är en springrytm) fokuserar ju på själva landningen på kontaktfältet, felmarginalen måste man ju då se som en normalkurva runt det idealiska avstampet. Alltså är det sannolikt att hennes avstamp kommer att variera lite både nedanför och ovanför det idealiska. Har jag då en idealisk punkt nära slutet av balansbommen riskerar en del träffar komma så långt ned att de faktiskt är utanför kontaktfältet. För att få det så säkert som möjligt borde man alltså sträva efter att hunden landar och skjuter ifrån mitt på kontaktfältet. Om man bara tänker på att hunden "vill" hoppa av balansbommen fokuserar man väl ändå på fel sak? Den ska inte vilja hoppa av, den ska vilja landa och skjuta ifrån på en viss plats på kontaktfältet! För mig känns iaf det här väldigt logiskt, och det kommer jag att köra på.
Så än så länge är jag väldigt nöjd med vår metod! Vi har nu tränat "ordentligt" i snart ett år, och det ser uppenbarligen väldigt bra ut :-) Vi hade en period i maj-juni då Ärtan plötsligt började hoppa över kontaktfältet, varenda tävling och även på träning. T.o.m på träning med hjälpplanka! Jag funderade och analyserade vad det kunde bero på, och kom fram till att vi dels inte tränade balansbommen nånting (vi fokuserade väldigt på gungbrädan just då), dels hade Ärtans fart ökat och gjorde att hennes språng blev längre och helt enkelt missade kontaktfältet. Det är här det är så skönt med min hjälpplanka, för det var "bara" att justera dess placering, flytta upp den en stegpinne och träna om intensivt. Ärtan svarade bra på träningen och hoppade som sagt inte kf på en enda tävling nu i höst. Det känns kanon att ha ett verktyg så att man faktiskt kan gå in och justera hundens utförande!
Som det känns nu kommer jag absolut att använda denna metod på nästa hund också (som förhoppningsvis kommer inom en inte alltför avlägsen framtid, även om vi fortfarande pratar år). Nästa hund kommer att bli min alldeles egna och bo med mig, så planen och förhoppningen är att kunna gå ett steg längre med metoden också, som det egentligen var tänkt. Ursprungsplanen var nämligen att träna in ett såpass aktivt beteende att det skulle gå att behandla balansbommen som en tunnel. Alltså, om det är en tvär sväng efter balansbommen är målet att jag ska kunna placera mig och vråla sväng tvärt-kommando redan när hunden är högst upp på nedfarten, och den ska ändå kuta ner, trycka av på kontaktfältet och sen svänga upp mot mig. Det blir en rolig utmaning det! :-D Ärtan är tack och lov så lättsvängd som hon är, så jag tror inte att vi kommer att ha några problem med svängar efter balansen även om hon inte tränats igenom så ordentligt. Jag la in svängar tidigt i träningen, och testar då och då så att det funkar fortfarande och det gör det. Men jag måste tajma min svängsignal, inte börja gapa så tidigt som jag hade egentligen hade velat... ;-)
(och nu när jag skrivit så positivt om detta får jag såklart "ångest" över att det säääkert kommer braka ihop bara därför!! ;-))
Här kommer gamla videor på vår kontaktfältsträning, kan vara roligt att ha alla samlade i samma inlägg!
12/4-11:
11/11-10:
Pilotförsöket 20/6-09: (Bebis-Blenda ÄR med sin pappa, bara som förtydligande att jag inte bara kallt låter henne skrika helt ensam... ;-))
Filmen bekräftar det jag känt, hon springer väldigt bra i min mening! :-D Den sämsta repetitionen är nr 2 MED hjälpplanka, där måste hon kommit ur sin rytm för hon tar ett för tidigt språng över hjälpplankan och hamnar därför lite högt upp. Men i den första repetitionen med planka och de två utan, hamnar språnget på kontaktfältet på EXAKT samma ställe!! Det känns bara helt otroligt bra! :-D
Jag tycker också nu att hennes placering på kontaktfältet är idealisk. Jag hade en idé (inspirerad av andra som tränat rinnande kontaktfält på annat sätt) när jag började träna detta att jag skulle sträva efter en så låg träff som möjligt. Idén var då att man har stor marginal att få till en träff på kontaktfältet även om hunden någon gång får för sig att hoppa av tidigare. Nu när jag funderat på det tycker jag inte att det låter logiskt alls. Jag och Ärtan (för jag tror faktiskt att hon är rätt medveten om vad hon gör, inte bara att det är en springrytm) fokuserar ju på själva landningen på kontaktfältet, felmarginalen måste man ju då se som en normalkurva runt det idealiska avstampet. Alltså är det sannolikt att hennes avstamp kommer att variera lite både nedanför och ovanför det idealiska. Har jag då en idealisk punkt nära slutet av balansbommen riskerar en del träffar komma så långt ned att de faktiskt är utanför kontaktfältet. För att få det så säkert som möjligt borde man alltså sträva efter att hunden landar och skjuter ifrån mitt på kontaktfältet. Om man bara tänker på att hunden "vill" hoppa av balansbommen fokuserar man väl ändå på fel sak? Den ska inte vilja hoppa av, den ska vilja landa och skjuta ifrån på en viss plats på kontaktfältet! För mig känns iaf det här väldigt logiskt, och det kommer jag att köra på.
Så än så länge är jag väldigt nöjd med vår metod! Vi har nu tränat "ordentligt" i snart ett år, och det ser uppenbarligen väldigt bra ut :-) Vi hade en period i maj-juni då Ärtan plötsligt började hoppa över kontaktfältet, varenda tävling och även på träning. T.o.m på träning med hjälpplanka! Jag funderade och analyserade vad det kunde bero på, och kom fram till att vi dels inte tränade balansbommen nånting (vi fokuserade väldigt på gungbrädan just då), dels hade Ärtans fart ökat och gjorde att hennes språng blev längre och helt enkelt missade kontaktfältet. Det är här det är så skönt med min hjälpplanka, för det var "bara" att justera dess placering, flytta upp den en stegpinne och träna om intensivt. Ärtan svarade bra på träningen och hoppade som sagt inte kf på en enda tävling nu i höst. Det känns kanon att ha ett verktyg så att man faktiskt kan gå in och justera hundens utförande!
Som det känns nu kommer jag absolut att använda denna metod på nästa hund också (som förhoppningsvis kommer inom en inte alltför avlägsen framtid, även om vi fortfarande pratar år). Nästa hund kommer att bli min alldeles egna och bo med mig, så planen och förhoppningen är att kunna gå ett steg längre med metoden också, som det egentligen var tänkt. Ursprungsplanen var nämligen att träna in ett såpass aktivt beteende att det skulle gå att behandla balansbommen som en tunnel. Alltså, om det är en tvär sväng efter balansbommen är målet att jag ska kunna placera mig och vråla sväng tvärt-kommando redan när hunden är högst upp på nedfarten, och den ska ändå kuta ner, trycka av på kontaktfältet och sen svänga upp mot mig. Det blir en rolig utmaning det! :-D Ärtan är tack och lov så lättsvängd som hon är, så jag tror inte att vi kommer att ha några problem med svängar efter balansen även om hon inte tränats igenom så ordentligt. Jag la in svängar tidigt i träningen, och testar då och då så att det funkar fortfarande och det gör det. Men jag måste tajma min svängsignal, inte börja gapa så tidigt som jag hade egentligen hade velat... ;-)
(och nu när jag skrivit så positivt om detta får jag såklart "ångest" över att det säääkert kommer braka ihop bara därför!! ;-))
Här kommer gamla videor på vår kontaktfältsträning, kan vara roligt att ha alla samlade i samma inlägg!
12/4-11:
11/11-10:
Pilotförsöket 20/6-09: (Bebis-Blenda ÄR med sin pappa, bara som förtydligande att jag inte bara kallt låter henne skrika helt ensam... ;-))
torsdag 13 oktober 2011
Träning
Igår tränade vi på SSBK med Malin, Ella och Siri. Ärtan är i högform just nu (typiskt när tävlingssäsongen är över...) och detta tränade vi igår:
- Starter. Vi har ju problem med att jag inte kan lämna henne för långt i starten - då springer hon förbi första hindret. Så nu har jag som projekt att belöna upp längre starter. Det gick jättebra igår, jag kunde kalla in henne över två hinder och t.o.m stå framför det sista hindret och hon tog det ändå (hoppandes mot mig). Vi behöver, förutom att träna längd mer, också träna på fokus på första hindret, och ta hinder långt i sidled från mig.
- Bakombyte i slalom. Har börjat lite smått hemma, där hon tyckte det var riktigt konstigt och ofta gick ur. Igår var hon klockren, inte en enda gång gick hon ur! Trots ganska svår vinkel och hopphinder före...
- Däcket. Bara belönade det några gånger för att höja värdet. Ett ensamt däck hoppar hon jättebra.
- Balansbom. Med hjälpplanka på. 100 % rätt, även när jag la på svängar. Känns stabilt med hjälpplanka iaf :-)
Frasse fick träna lite fotgående och även en rallyskylt! Sitt kvar och jag går ett varv runt honom. Blev lite taggad och läste på om skyltarna i nybörjarklass och insåg att han kan alla utom ett par stycken. Så det är bara att anmnäla till en tävling och se hur det går!! :-D Kul om han får nåt eget att göra! Lydnad blir liksom inte av, det är för tråkigt och pillrigt...
- Starter. Vi har ju problem med att jag inte kan lämna henne för långt i starten - då springer hon förbi första hindret. Så nu har jag som projekt att belöna upp längre starter. Det gick jättebra igår, jag kunde kalla in henne över två hinder och t.o.m stå framför det sista hindret och hon tog det ändå (hoppandes mot mig). Vi behöver, förutom att träna längd mer, också träna på fokus på första hindret, och ta hinder långt i sidled från mig.
- Bakombyte i slalom. Har börjat lite smått hemma, där hon tyckte det var riktigt konstigt och ofta gick ur. Igår var hon klockren, inte en enda gång gick hon ur! Trots ganska svår vinkel och hopphinder före...
- Däcket. Bara belönade det några gånger för att höja värdet. Ett ensamt däck hoppar hon jättebra.
- Balansbom. Med hjälpplanka på. 100 % rätt, även när jag la på svängar. Känns stabilt med hjälpplanka iaf :-)
Frasse fick träna lite fotgående och även en rallyskylt! Sitt kvar och jag går ett varv runt honom. Blev lite taggad och läste på om skyltarna i nybörjarklass och insåg att han kan alla utom ett par stycken. Så det är bara att anmnäla till en tävling och se hur det går!! :-D Kul om han får nåt eget att göra! Lydnad blir liksom inte av, det är för tråkigt och pillrigt...
söndag 17 juli 2011
Träning!
Idag har vi varit iväg och tränat med Malin, Ella och Siri! Ärtan och jag tränade lite allt möjligt. Först kommer här film på en handlingsövning där jag testade två varianter:
Framför allt blev jag positivt överraskad över vad följsam Ärtan var! Trots den lockande felaktiga tunnelöppningen, som verkligen ligger nära hindret hon tar innan, lyssnar hon klockrent på mina signaler och tittar inte ens på den öppningen!! Sen tar hon tråcklingsarmen jättefint båda gångerna! Andra gången passade jag på att belöna där, för vi har verkligen inte tränat det där särskilt mycket! Kanonduktig Ärta mao! :-) Det vi måste träna på är bakombyten i tunnlar... Som synes fulsnurrar hon fortfarande efter den sista tunneln när jag bytt bakom... Men hur ska man göra när det blir en fulsnurr VARJE gång, hur supernoga man än ropar och står placerad (tränade detta separat förra gången vi var på SSBK, och inte en enda gång kom hon ut rätt när jag bytt sida)?! Det är som att hon stänger av öronen helt när hon kommer in i en tunnel... Annars har jag inget att klaga på i den kombinationen :-) Mjo, det skulle väl vara att jag följer med henne lite för långt upp första gången vi tar hopphindren bredvid varandra och därmed trycker ut henne lite onödigt långt... Jag måste helt enkelt börja lita på henne mer...
Övrig träning:
Framför allt blev jag positivt överraskad över vad följsam Ärtan var! Trots den lockande felaktiga tunnelöppningen, som verkligen ligger nära hindret hon tar innan, lyssnar hon klockrent på mina signaler och tittar inte ens på den öppningen!! Sen tar hon tråcklingsarmen jättefint båda gångerna! Andra gången passade jag på att belöna där, för vi har verkligen inte tränat det där särskilt mycket! Kanonduktig Ärta mao! :-) Det vi måste träna på är bakombyten i tunnlar... Som synes fulsnurrar hon fortfarande efter den sista tunneln när jag bytt bakom... Men hur ska man göra när det blir en fulsnurr VARJE gång, hur supernoga man än ropar och står placerad (tränade detta separat förra gången vi var på SSBK, och inte en enda gång kom hon ut rätt när jag bytt sida)?! Det är som att hon stänger av öronen helt när hon kommer in i en tunnel... Annars har jag inget att klaga på i den kombinationen :-) Mjo, det skulle väl vara att jag följer med henne lite för långt upp första gången vi tar hopphindren bredvid varandra och därmed trycker ut henne lite onödigt långt... Jag måste helt enkelt börja lita på henne mer...
Övrig träning:
- Gungbrädan - Banka ned går riktigt, riktigt bra! Jag kunde höja rätt mycket så den var högre än halvvägs upp. Då tvekade hon först att hoppa upp på den, men sen var det ingen tvekan när hon väl hoppat upp! Och hon gjorde den flera gånger på den höjden med bravur! Det bästa är att det finns inte en tendens att hoppa av för tidigt - även när hon då tycker det är lite högt står hon tålmodigt längst ut och väntar jättefint på smällen! Jag belöningsplacerade mycket bättre den här gången också! Springa upp och kampa däremot fungerar inte alls. Jag kan inte lösa det praktiska med att få iväg henne, hålla reda på leksak och hålla i gungbrädan samtidigt! Det blir bara pannkaka av det hela och jag är rädd att hon upplever det jobbigt då. Så nu har jag en ny plan... :-)
- Slalom - jag ville ha en bild på Ärtan i slalom, så då blev det automatiskt att vi körde slalomet några gånger. Jag passade på att träna svåra vänsteringångar och de satt 100%!! Däremot gick hon ur slalom för tidigt ett par gånger, men vi har inte tränat slalom på väldigt länge, så det tar jag inte så allvarligt på.
- Balansbom - Hon smet upp innan jag satt på hjälpplankan och den gången hoppade hon över kontaktfältet :-/ Med hjälpplanka var det däremot 100% rätt sen! Bara att fortsätta nöta tror jag :-)
lördag 11 juni 2011
Uppdatering
Det har hänt en hel del här, men jag har aldrig tid att blogga, så det blir en snabbuppdatering!
Vi har tränat och gått kurs! En väldigt inspirerande kursdag för Eva Marie Wergård, uppföljning av kontaktfältskursen i april. Fick en ny plan för gungbrädan, så nu känns det riktigt roligt och motiverande att träna den! I korthet består planen av två delar: dels stå vid slutet av gungan och hålla emot den så den inte vippar och belöna Ärtan med kamp där uppe. Om och om igen. Del två är att fortsätta jobba med att hon hoppar upp på sidan av den och kutar ut längst ut för att få leksaken. Eftersom jag inte känner att jag har tid att träna in något bra kontaktfältsbeteende med hjälp av target ska jag försöka mig på en liten genväg och bara fokusera på att INTE belöna om hon hoppar av innan den smällt i marken. Jag ska vara snabb med leksaken och bara belöna längst ut. Ska även ta hjälp av t ex bord när vi kommer upp på högre höjder, så att hon fortfarande kan hoppa upp på sidan och trycka ned den själv. Vi fick iaf till det supersnyggt på kursen, så nu är jag taggad :-D
Plankan på balansbommen har jag flyttat upp en stegpinne. Hon har hoppat över kontaktfältet de senaste tävlingarna och även på träning MED planka när den legat på gamla stället. Min teori är att hon blivit snabbare på balansbommen och därmed blivit mer långgalopperad och då är plankan för långt ned för henne. Nu när jag flyttat upp den ser det bra ut igen, bara att hoppas att polletten trillar ned snart.
En annan sak EM sa som gjorde mig väldigt glad var att hon reagerat på att Ärtan hoppade så snävt och bra! :-D Detta av anledning att jag hörde mig för om privatlektion i hoppteknik - EM tyckte inte att det behövdes! Nu var det rätt låga hinder vi körde på, men EM tyckte att jag skulle höja höjden successivt och också träna raksträckor med varierande hopphöjd. Med långhoppet ska jag sätta det runt ett vanligt hopphinder och se om det hjälper henne att taxera inför det.
Frasse går det ingen nöd på!! Han går kantarellsökkurs och rapporterar på mammas blogg: http://hantverkochhundar.blogspot.com/
Vi har tränat och gått kurs! En väldigt inspirerande kursdag för Eva Marie Wergård, uppföljning av kontaktfältskursen i april. Fick en ny plan för gungbrädan, så nu känns det riktigt roligt och motiverande att träna den! I korthet består planen av två delar: dels stå vid slutet av gungan och hålla emot den så den inte vippar och belöna Ärtan med kamp där uppe. Om och om igen. Del två är att fortsätta jobba med att hon hoppar upp på sidan av den och kutar ut längst ut för att få leksaken. Eftersom jag inte känner att jag har tid att träna in något bra kontaktfältsbeteende med hjälp av target ska jag försöka mig på en liten genväg och bara fokusera på att INTE belöna om hon hoppar av innan den smällt i marken. Jag ska vara snabb med leksaken och bara belöna längst ut. Ska även ta hjälp av t ex bord när vi kommer upp på högre höjder, så att hon fortfarande kan hoppa upp på sidan och trycka ned den själv. Vi fick iaf till det supersnyggt på kursen, så nu är jag taggad :-D
Plankan på balansbommen har jag flyttat upp en stegpinne. Hon har hoppat över kontaktfältet de senaste tävlingarna och även på träning MED planka när den legat på gamla stället. Min teori är att hon blivit snabbare på balansbommen och därmed blivit mer långgalopperad och då är plankan för långt ned för henne. Nu när jag flyttat upp den ser det bra ut igen, bara att hoppas att polletten trillar ned snart.
En annan sak EM sa som gjorde mig väldigt glad var att hon reagerat på att Ärtan hoppade så snävt och bra! :-D Detta av anledning att jag hörde mig för om privatlektion i hoppteknik - EM tyckte inte att det behövdes! Nu var det rätt låga hinder vi körde på, men EM tyckte att jag skulle höja höjden successivt och också träna raksträckor med varierande hopphöjd. Med långhoppet ska jag sätta det runt ett vanligt hopphinder och se om det hjälper henne att taxera inför det.
Frasse går det ingen nöd på!! Han går kantarellsökkurs och rapporterar på mammas blogg: http://hantverkochhundar.blogspot.com/
onsdag 13 april 2011
Hårdträning...
...ligger vi i just nu, jag och Ärtan! I helgen blev det ett par pass med musmattan på lilla kontaktfältsplankan. Jag har klippt isär musmattan och har den nu längst ut på gungan. Det gick riktigt bra, hon var snabb ned på den och hade hyfsad stadga - stannade kvar vid både lockning med godis och lockning med leksak (dock halvbra leksak visade det sig).
Vi körde även ett pass hoppteknik (ÄNTLIGEN!) på baksidan. Jag inledde med enkelt studshopp med fem hinder, sen höjde jag varannat hinder. Studshoppen gick bra, dock fick hon problem med först höga hindret och la in ett extra galoppsprång mellan studshindret och det höga hindret... Löste det med att sänka det höga hindret (som iofs inte var så jättehögt, men tydligen tillräckligt för att bli svårt), och då gick det bra. Får höja det hindret mer successivt framöver.
Igår var vi iväg en snabbis till Nacka BK för att testa den nya targetstrategin på riktiga gungan (utan vipp, alltså hon tog bara slutet). Det gick väl sådär:
Sen urartade det helt när jag belönat med den roliga leksaken. Då var stadgan plötsligt som bortblåst... Så nu vet vi vad vi ska träna på hemma... Jag höjde även upp gungan lite så hon fick hoppa upp och trycka ned den själv, och det var inga som helst problem! Skönt det iaf :-)
Sen blev det ett pass balansbomskontaktfält. Testade med utlagd leksak efter bommen och när jag ser filmen ser jag att hon går fortare då (de två första repetitionerna), så jag ska nog köra lite så i fortsättningen också. Sen provade jag med hjälpplankan som är hälften så hög som den vanliga. Som synes inga problem! :-D Och till sist bara testa hur sväng efter balansbom ser ut nu när jag inte tränat det på länge, helt okej! 100 % rätt, som vanligt, på bommen!!! :-D
Och imorrn torsdag ska vi vara med i Nacka BK:s träningsgrupp för första gången! Skoj!!
Vi körde även ett pass hoppteknik (ÄNTLIGEN!) på baksidan. Jag inledde med enkelt studshopp med fem hinder, sen höjde jag varannat hinder. Studshoppen gick bra, dock fick hon problem med först höga hindret och la in ett extra galoppsprång mellan studshindret och det höga hindret... Löste det med att sänka det höga hindret (som iofs inte var så jättehögt, men tydligen tillräckligt för att bli svårt), och då gick det bra. Får höja det hindret mer successivt framöver.
Igår var vi iväg en snabbis till Nacka BK för att testa den nya targetstrategin på riktiga gungan (utan vipp, alltså hon tog bara slutet). Det gick väl sådär:
Sen urartade det helt när jag belönat med den roliga leksaken. Då var stadgan plötsligt som bortblåst... Så nu vet vi vad vi ska träna på hemma... Jag höjde även upp gungan lite så hon fick hoppa upp och trycka ned den själv, och det var inga som helst problem! Skönt det iaf :-)
Sen blev det ett pass balansbomskontaktfält. Testade med utlagd leksak efter bommen och när jag ser filmen ser jag att hon går fortare då (de två första repetitionerna), så jag ska nog köra lite så i fortsättningen också. Sen provade jag med hjälpplankan som är hälften så hög som den vanliga. Som synes inga problem! :-D Och till sist bara testa hur sväng efter balansbom ser ut nu när jag inte tränat det på länge, helt okej! 100 % rätt, som vanligt, på bommen!!! :-D
Och imorrn torsdag ska vi vara med i Nacka BK:s träningsgrupp för första gången! Skoj!!
söndag 10 april 2011
Kontaktfältskursen
I torsdags var det dags för den andra och sista gången på kf-kursen. Vi fick köra en hoppkombination som slutade med en balansbomsuppgång, den såg ut ungefär så här:
Alltså ser det ut som att det är rak ansats till balansbomsuppfarten, men hunden kommer ju i full fart över hinder 2-3-4 som en raksträcka och landar alltså snett efter nr 4 och får därför en sväng för att kunna ta uppfarten ordentligt. Det blev väldigt tydligt även för Ärtan och Smilla, de två minsta hundarna på kursen. Så det är viktigt att tänka på hundens verkliga väg på banan när man går den, så man är beredd på såna här lurigheter. För att ge dem en bra väg från nr 4 till nr 5 bör man alltså gå in och signalera för hunden att ta nr 4 så nära det vänstra (ur hunden synvinkel) hinderstödet som möjligt. EM gör själv på så sätt att hon springer nära hinderstödet (vilket var ett måste för alla oss då våra hundar helst ville strunta i nr 4 och rusa direkt på balansen ;-), men fångar upp med lårklapp och att säga hundens namn för att få den att snäva in sig. Jag gillar framför allt lårklappet, och ska nog försöka integrera det i min handling. Jag gillar signaler som är fysiska och inte är ord, då mina hundar är så dåliga på att särskilja olika ord :-) Så det ska vi träna på. Kan med fördel tränas även vid svängar runt hinderstöd.
Sen klockade vi A-hindret själva och Ärtan klarade kf varenda gång (jag körde bara på), men hade väldigt olika teknik vid de olika repetitionerna. Vi har tränat A-hindret väldigt lite, så det är inte så konstigt. Hon har inte fått in i kroppen hur hon ska göra ännu riktigt. Hon fick iaf en väldigt bra tid - 1,7-1,8 sekunder. Lika snabb som Smilla!! Vilket förvånade mig väldigt positivt :-D Men iom att hon inte har någon renodlad teknik ännu kanske man kan hoppas på ännu bättre tider i framtiden.
Sen tränade vi bakombyten på balansbommen, fast bara med en uppfart. Det är, som EM sa, väldigt viktigt när man har rinnande kf att ha bra bakombyten, då man många gånger inte kommer hinna byta sida på annat sätt. Vi körde med utlagd leksak och leksak som kastades av medhjälpare. Inga problem då sa Ärtan och rusade framåt! Detta ska vi också träna mycket på, då det förstås även är till gagn för själva rinnande kf-träningen. Måste ju få till ett monstersug över balansbommen oberoende av vad jag gör, då träffarna blir bättre och säkrare ju snabbare Ärtan är! Det bästa är att detta kan vi ju träna hemma hos mamma och pappa också, då vi har en hel balansbomsned/uppfart där :-)
Till sist kollade vi igenom gungbrädan och EM slog ned DIREKT på att jag belönade på fel ställe!!! TROTS min uppmärksamning i förra inlägget gjorde jag alltså precis likadant ändå sen... Återigen hade Ärtan bäst fart första gången, sen började hon sakta in för tidigt. Kände dock inte att hon reagerade på gungan i sig, fast det var en ny, okänd gunga för henne! :-) Ordern från EM nu är iaf att träna i targeten bättre, ha den mindre (som en liten remsa tillslut), fastmonterad längst ut på gungbrädan så att Ärtan får ett tydligt mål att kasta sig fram till. Börja om igen med träning på marken och successivt höja gungan mer och mer.
Sen kom vi fram till att två gånger inte var tillräckligt, så nu har vi bokat in en uppföljningsgång 10 juni!! Så kul! Då har vi verkligen ett mål att träna fram till också :-)
Återkommer med dagens träning, nu vaknade Ylva!
Alltså ser det ut som att det är rak ansats till balansbomsuppfarten, men hunden kommer ju i full fart över hinder 2-3-4 som en raksträcka och landar alltså snett efter nr 4 och får därför en sväng för att kunna ta uppfarten ordentligt. Det blev väldigt tydligt även för Ärtan och Smilla, de två minsta hundarna på kursen. Så det är viktigt att tänka på hundens verkliga väg på banan när man går den, så man är beredd på såna här lurigheter. För att ge dem en bra väg från nr 4 till nr 5 bör man alltså gå in och signalera för hunden att ta nr 4 så nära det vänstra (ur hunden synvinkel) hinderstödet som möjligt. EM gör själv på så sätt att hon springer nära hinderstödet (vilket var ett måste för alla oss då våra hundar helst ville strunta i nr 4 och rusa direkt på balansen ;-), men fångar upp med lårklapp och att säga hundens namn för att få den att snäva in sig. Jag gillar framför allt lårklappet, och ska nog försöka integrera det i min handling. Jag gillar signaler som är fysiska och inte är ord, då mina hundar är så dåliga på att särskilja olika ord :-) Så det ska vi träna på. Kan med fördel tränas även vid svängar runt hinderstöd.
Sen klockade vi A-hindret själva och Ärtan klarade kf varenda gång (jag körde bara på), men hade väldigt olika teknik vid de olika repetitionerna. Vi har tränat A-hindret väldigt lite, så det är inte så konstigt. Hon har inte fått in i kroppen hur hon ska göra ännu riktigt. Hon fick iaf en väldigt bra tid - 1,7-1,8 sekunder. Lika snabb som Smilla!! Vilket förvånade mig väldigt positivt :-D Men iom att hon inte har någon renodlad teknik ännu kanske man kan hoppas på ännu bättre tider i framtiden.
Sen tränade vi bakombyten på balansbommen, fast bara med en uppfart. Det är, som EM sa, väldigt viktigt när man har rinnande kf att ha bra bakombyten, då man många gånger inte kommer hinna byta sida på annat sätt. Vi körde med utlagd leksak och leksak som kastades av medhjälpare. Inga problem då sa Ärtan och rusade framåt! Detta ska vi också träna mycket på, då det förstås även är till gagn för själva rinnande kf-träningen. Måste ju få till ett monstersug över balansbommen oberoende av vad jag gör, då träffarna blir bättre och säkrare ju snabbare Ärtan är! Det bästa är att detta kan vi ju träna hemma hos mamma och pappa också, då vi har en hel balansbomsned/uppfart där :-)
Till sist kollade vi igenom gungbrädan och EM slog ned DIREKT på att jag belönade på fel ställe!!! TROTS min uppmärksamning i förra inlägget gjorde jag alltså precis likadant ändå sen... Återigen hade Ärtan bäst fart första gången, sen började hon sakta in för tidigt. Kände dock inte att hon reagerade på gungan i sig, fast det var en ny, okänd gunga för henne! :-) Ordern från EM nu är iaf att träna i targeten bättre, ha den mindre (som en liten remsa tillslut), fastmonterad längst ut på gungbrädan så att Ärtan får ett tydligt mål att kasta sig fram till. Börja om igen med träning på marken och successivt höja gungan mer och mer.
Sen kom vi fram till att två gånger inte var tillräckligt, så nu har vi bokat in en uppföljningsgång 10 juni!! Så kul! Då har vi verkligen ett mål att träna fram till också :-)
Återkommer med dagens träning, nu vaknade Ylva!
söndag 3 april 2011
Agilitysäsongen igång på allvar!
Jajamen! Nu har det töat tillräckligt för att dra igång agilityträningen igen på allvar! :-D I torsdags var första gången (av två) på kontaktfältskursen jag och Ärtan går på Vallentuna BK. Skitkul såklart!! Ärtan var dock lite besviken de första 1,5 timmarna, då vi var inne i klubbstugan och pratade teori ;-) Men sen gick vi ut och fick köra balansbommen. Jag hade med mig plankan att fästa på balansbommens nedfart, och det funkade riktigt bra! Det var ju säkert ett halvår vi sist hade den på full balansbom, men det var inga problem! Sen går vi ju för mycket duktiga Eva Marie så hon förstod snabbt min tanke och hade även koll på en liknande metod för att få till rinnande kontaktfält. Man bygger en ruta av pvc-rör eller liknande och lär hunden att studsa i den (i galopp). Sen lägger man rutan på kontaktfältet och så får hunden springa i full karriär men måste träffa inuti rutan på väg ned. Min planka kan ju ses som den översta sidan av rutan, annars är ju tänket väldigt likt. EM var iaf lite förvånad över att Ärtan träffade varenda gång och inte tog ett jättekliv och hoppade över hela kf, så hon trodde att Ärtan nog redan börjat greppa poängen! :-D Jag hoppas det också! Dock upptäckte vi att Ärtan väntar in mig om jag hamnar på efterkälken, hon är som snabbast när jag kutar så snabbt jag kan bredvid henne. Jag måste alltså träna mer på drag framåt, oavsett vad jag själv gör! Jag ska kunna ramla bredvid och hon ska ändå fortsätta kuta för fullt framåt! Ska testa med utlagd leksak, eller att ha medhjälpare som slänger leksaken åt mig. Ett frågetecken är vad jag ska göra om hon missar att träffa kf - ska fråga nästa gång!
Igår lördag var vi på Nacka BK tillsammans med Malin och cavaliererna för att träna lite agility! Tyvärr är balansbommen och A-hindret fortfarande instängda av en stor snövall, men gungan var utburen och isfri! Så vi körde lite gunga se nedan:
Japp... MÅNGA problem visar sig...
- Vi måste egentligen träna target MYCKET mer ute på gungan. Tills det sitter lika fint som inne på spelkartongen! SNARK!
- Hon är väldigt bunden till mig och tittar bakåt på mig och väntar in mycket när jag kommer lite efter. Kan kanske avhjälpas om jag tar mig samman och tränar igenom targeten bättre, så hon blir mer taggad att satsa framåt mot den.
- Till sist det mest uppenbara: hon verkar bli rädd eller nåt när hon får göra hela gungan själv utan att jag tar emot nåt och hoppar av de två sista gångerna på filmen. Gjorde dock en gång till som inte filmades och då gjorde hon hela, men kändes lite osäker. Sen när vi skulle hem gick hon lös och sprang upp på gungan på eget bevåg och kändes ganska mycket som vanligt igen faktiskt. Så jag hoppas att det inte sitter så djupt! Hon har ju gjort hela gungan själv utan hjälp tidigare i höstas, men det var ju ett tag sen. Kanske gick jag framåt lite för fort nu efter vinteruppehållet...
Sen tränade vi raksträcka också där jag fokuserade på läxan "drag framåt oavsett om Kickan ligger efter eller t.o.m ramlar". Det är ju inte bara viktigt på balansbommen, så jag beslöt att träna på det på en raksträcka nu när balansen inte var tillgänglig. Det gick mycket bra, först med utlagd leksak, och sen med Malin som leksakskastare! Sista gången "ramlade" jag (med ljudeffekt t.o.m, vilket kanske inte är önskvärt), men den enda reaktionen var att öronen lades bakåt, och kanske en aaaning nedsaktning - men hon fortsatte framåt ända in i "mål"! :-D
Mycket att tänka på och träna på alltså, men KUL att vara igång igen :-D
Ja, Frasse fick också träna. Lite agility och lite fotgående. Han var super i fotgåendet trots att det var mitt på agilityplanen! Lade fokus på "freestylefotgående", dvs tränade mycket bakåt, sidledes och vänstersvängar på stället ("piruetter"). han var skitduktig och hade bra koll på bakdelen!! Men allt hänger på sinnesstämningen, den råkade vara perfekt vid tillfället. Svårigheten är egentligen att få honom dit...
Till sist några bilder på nytillskottet i träningsgänget, Malins valp Siri:
Bah, gå inte på det där, hon fick träna en massa hon också! ;-)
Igår lördag var vi på Nacka BK tillsammans med Malin och cavaliererna för att träna lite agility! Tyvärr är balansbommen och A-hindret fortfarande instängda av en stor snövall, men gungan var utburen och isfri! Så vi körde lite gunga se nedan:
Japp... MÅNGA problem visar sig...
- Vi måste egentligen träna target MYCKET mer ute på gungan. Tills det sitter lika fint som inne på spelkartongen! SNARK!
- Hon är väldigt bunden till mig och tittar bakåt på mig och väntar in mycket när jag kommer lite efter. Kan kanske avhjälpas om jag tar mig samman och tränar igenom targeten bättre, så hon blir mer taggad att satsa framåt mot den.
- Till sist det mest uppenbara: hon verkar bli rädd eller nåt när hon får göra hela gungan själv utan att jag tar emot nåt och hoppar av de två sista gångerna på filmen. Gjorde dock en gång till som inte filmades och då gjorde hon hela, men kändes lite osäker. Sen när vi skulle hem gick hon lös och sprang upp på gungan på eget bevåg och kändes ganska mycket som vanligt igen faktiskt. Så jag hoppas att det inte sitter så djupt! Hon har ju gjort hela gungan själv utan hjälp tidigare i höstas, men det var ju ett tag sen. Kanske gick jag framåt lite för fort nu efter vinteruppehållet...
Sen tränade vi raksträcka också där jag fokuserade på läxan "drag framåt oavsett om Kickan ligger efter eller t.o.m ramlar". Det är ju inte bara viktigt på balansbommen, så jag beslöt att träna på det på en raksträcka nu när balansen inte var tillgänglig. Det gick mycket bra, först med utlagd leksak, och sen med Malin som leksakskastare! Sista gången "ramlade" jag (med ljudeffekt t.o.m, vilket kanske inte är önskvärt), men den enda reaktionen var att öronen lades bakåt, och kanske en aaaning nedsaktning - men hon fortsatte framåt ända in i "mål"! :-D
Mycket att tänka på och träna på alltså, men KUL att vara igång igen :-D
Ja, Frasse fick också träna. Lite agility och lite fotgående. Han var super i fotgåendet trots att det var mitt på agilityplanen! Lade fokus på "freestylefotgående", dvs tränade mycket bakåt, sidledes och vänstersvängar på stället ("piruetter"). han var skitduktig och hade bra koll på bakdelen!! Men allt hänger på sinnesstämningen, den råkade vara perfekt vid tillfället. Svårigheten är egentligen att få honom dit...
Till sist några bilder på nytillskottet i träningsgänget, Malins valp Siri:
:-D
Ekipagebild! Malin och Siri!
Och så den gamla, bortglömda hunden... Ella:
Bah, gå inte på det där, hon fick träna en massa hon också! ;-) torsdag 16 december 2010
Lite kontaktfält
I tisdags var Frasse, jag och Ylva iväg och hälsade på Malin och cavaliererna. Frasse tyckte valp-Siri var något besvärande men var ändå tålmodig mest hela tiden. Var bara tvungen förstås att muttra lite i hissen då valpen hamnade alldeles för nära vår väska... Stackars Siri, går ju inte att stå inklämd i en hiss utan att vara nära väskan! Nåja, på eftermiddagen blev det äntligen ett pass kontaktfältsträning för Ärtan. Återigen blev det mest justering av själva uppställningen, då det nu är så mycket snö att vi måste vara på vägen utanför. Det slutade iaf med att nedfarten fick ligga platt på backen, på så vis kunde Ärtan få upp önskad fart. När jag hade den uppallad mot snödrivorna kunde hon inte komma upp på den själv utan var tvungen att lyftas upp, och då får hon inte upp farten ordentligt. Återigen visade det sig vad viktig farten är för att få fram bra utföranden. Väl på backen gick det dock riktigt bra, så det får bli så vi tränar nu framöver. Ska väl inte vara några problem egentligen att inte ha någon lutning på brädan då det ju är ett aktivt, medvetet, beteende jag är ute efter och inte att det ska "kännas i kroppen" :-)
Frasse drömmer om mer mat...
... medan Ärtan ligger och drömmer om vårens agilitytävlingar. Det gör jag med Ärtis!!! Vad kul vi kommer att ha :-)
torsdag 11 november 2010
Kontaktfältsträning
Pass nr 2 har avklarats idag, en hel månad sen förra gången... Måste börja träna lite oftare än så för att komma någon vart! Men så här såg det ut idag:
Tycker det ser lovande ut. Men jag ser att jag måste flytta ner hjälppinnen en bit så jag får lägre träffar. Då blir det också lite svårare för Ärtan att göra rätt, men det ska hon väl fixa ;-) Jag började lägga in svängar efter bommen redan i första passet, vill börja med det tidigt då jag tror att det är det som kommer att ge henne en förståelse för vad hon ska göra. Springa rakt fram blir ju automatiskt rätt varje gång liksom... Ska snart gå ned på mindre hjälppinne också, så vi inte fastnar i för stor synlig hjälp. Väldigt kul och spännande att vara igång iaf!! :-D
Tycker det ser lovande ut. Men jag ser att jag måste flytta ner hjälppinnen en bit så jag får lägre träffar. Då blir det också lite svårare för Ärtan att göra rätt, men det ska hon väl fixa ;-) Jag började lägga in svängar efter bommen redan i första passet, vill börja med det tidigt då jag tror att det är det som kommer att ge henne en förståelse för vad hon ska göra. Springa rakt fram blir ju automatiskt rätt varje gång liksom... Ska snart gå ned på mindre hjälppinne också, så vi inte fastnar i för stor synlig hjälp. Väldigt kul och spännande att vara igång iaf!! :-D
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)