Idag var det dags för första uteträningen! Vi flyttade tillbaka hindren från ridhuset i söndags, så nu är de äntligen på plats igen på Nacka BK :-) Vi byggde upp denna bana och körde:
http://wredebanor.files.wordpress.com/2010/01/120225borasag2asm.pdf
En klass II-bana med en hel del klurigheter. Egentligen var den väl lite i svåraste laget för Ärtan, än så länge, men huvudsyftet var att prova balansbom och gungbräda i samma bana och se om hon lärt sig lyssna på kommandona ännu... Första varvet var totalt hysteriskt. Ärtan var galen och jag hade tydligen inte vaknat ännu (?), så jag var glömde bytet och blev i vägen för slalomet, vilket gjorde henne förbannad och sen vrålskällde hon resten av banan :-/ Balansbommen var jättesnygg, men tyvärr lyssnade hon inte alls på "vippen", utan trodde att gungbrädan var balansbommen igen. Hon hann PRECIS stanna, tippade nästan över, men lyckades hålla sig kvar. Jag belönade och gjorde om, då var hon långsammare ut och stannade kanske tre dm ifrån kanten. Inte godkänt egentligen men jag tänkte belöna bort chocken innan och belönade ändå. Skickade upp igen och då gick hon precis över hälften innan hon stannade, sneglade åt sidorna och funderade på att hoppa av :-((( Jag hann tänka "SKIT, hon blev rädd igen!", men höll mig kall, felade henne och skickade om. Vad gör min guld-Ärta då? Hon tar felandet direkt och gör en perfekt gunga??!! Rusar upp längst ut med snyggt stopp... Resten av gångerna vi gjorde gungan var den perfekt :-D Helt otroligt vad bra hon tar till sig felandet på gungan, fast hon tyckte det var lite otäckt första gången... Önskar bara att hon kunde lära sig lyssna på orden, jag får ju inte ta om gungan på tävling, och vill inte att hon ska gå av banan med en känsla av att gungan var otäck... Så nu ska det bli hårdträning på detta framöver tills första tävlingen 21/4!!
Resten av banan gick riktigt bra när jag sedan bröt ned den i mindre delar och satte ihop. Alla utsvängar tog hon jättebra - verkar som att vår träning har gett något! Svängen 3-4 trodde jag skulle bli svår, men den grejade hon finfint även i det hysteriska förstaloppet. En orsak var väl att jag kunde utnyttja vinterns startträning och säkert kunde lämna henne förbi platta tunneln t.o.m. Svängen till slalom löste vi till slut, och avslutade med en grym insats! Kul utmaning - banan lockade fram en härligt aggressiv handling hos mig, kändes hur kul som helst :-D Balansbommens kontaktfält satt som en smäck alla gånger, både med och utan hjälpplanka - känns stabilt!
Men till tävlingen ska vi alltså fokusera på:
- Skilja på balansbom och gunga (ha båda i samma kombination, nöta kommandon med hindren var för sig)
- Fortsätta friska upp balansbommens kontaktfält
- Gärna någon mer banträning för att vänja oss båda vid att ha hjärnorna med oss så länge :-)
Visar inlägg med etikett agility. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett agility. Visa alla inlägg
onsdag 4 april 2012
fredag 9 mars 2012
Ridhusträning
Dagen har inneburit både tråkigheter och roligheter. Malins Siri har skadat korsbandet och är troligen borta från träning och tävling det närmsta halvåret :-((( Sån SKIT!! Stackars lilla Siri :-( Och vi som planerat tävlingar tillsammans, nu när vi äntligen hade klass I-hundar samtidigt! Blä :-((
Men, roligheter också: idag har vi tränat i ridhuset igen. Vi hade tre "stationer".
- Slalom: Gah vad bra slalom går just nu! Hon susar igenom som en liten vessla. Utmanade henne genom att springa förbi rätt långt idag - inga problem, hon bara ökade farten ännu mer!! Svår vänsteringång gick dock inte idag. Har inte tränat det på ett tag, och där har vi tappat märker jag. Var tvungen att göra det enkelt först och sen successivt flytta hopphindret före till en svårare vinkel, så gick det bra. Måste alltså ta upp ingångsträningen igen. Iofs inget akut, då svåra ingångar i klass I inte är särskilt vanligt, men ändå.
- Starter: Jag lyckades behärska mig idag och struntade i handlingen i "handlingsstationen", och tränade starter istället. Lite "ut" blev det också, i ärlighetens namn, men även det är ju grundträning som vi behöver, så klapp på axeln till mig! Istället för att köra hela handlingssekvensen fokuserade jag alltså på starter här. Ärtan var stensäker att lämnas på avstånd. Raksträcka med hopp och tunnel gick kanon. Enda tveksamheten kom när jag körde hela rakan med mig ståendes still i slutet, då blev hon osäker om hon verkligen skulle hoppa sista hindret "rakt in i ridhusväggen". Men det löstes när jag rörde mig lite ;-) Man måste ju våga pröva. Att lämna i sidled var heller ingen match, hon tar rakan kalasbra ändå. Börjar nästan våga hoppas på att vi tagit oss förbi "springa förbi hinder"-spöket!!
- Gungbrädan: Jag tyckte att Ärtan visserligen gjorde gungan bra tidigare under ridhusträningen, men kände ändå att den gradvis försämrades. Hon hade inte lika fin fart som hon hade när den var nyinlärd, och hon sprang inte riktigt lika långt ut. Så de senaste gångerna har jag låtit henne banka den igen, och det har verkligen gett resultat! Idag fick hon ta hela först, innan hon bankade, och den var i mitt tycke helt perfekt! Full fart ut och fint stopp. Ska jag vara riktigt petig var det tendens till tjuvstart ifrån den ett par gånger, så det ska jag ha koll på. Men annars känns det riktigt bra! Ska komma ihåg det, att låta henne fortsätta banka gungan då och då, igenom hela hennes agilitykarriär.
Det vi missat under vinterträningen är balansbommen. Jag hade visioner om att kunna träna in de rinnande kontaktfälten riktigt stabilt under ridhusträningen, men det har inte blivit så. Det är kämpigt att bära in balansbommen i ridhuset, och på fredagarna är vi oftast rätt få. Det är en fördel med tanke på träningseffektivitet, men en nackdel när det gäller att släpa tunga hinder. Så inför tävlingssäsongen känns vi just nu grymt förberedda, och i en riktigt bra form, förutom just när det gäller balansbommen. Den är ett litet frågetecken. Men ridhusträningen är slut i slutet av mars och då ska väl hindren ska tillbaka till Nacka, så då hinner vi förhoppningsvis några träningspass innan första tävlingen!
Men, roligheter också: idag har vi tränat i ridhuset igen. Vi hade tre "stationer".
- Slalom: Gah vad bra slalom går just nu! Hon susar igenom som en liten vessla. Utmanade henne genom att springa förbi rätt långt idag - inga problem, hon bara ökade farten ännu mer!! Svår vänsteringång gick dock inte idag. Har inte tränat det på ett tag, och där har vi tappat märker jag. Var tvungen att göra det enkelt först och sen successivt flytta hopphindret före till en svårare vinkel, så gick det bra. Måste alltså ta upp ingångsträningen igen. Iofs inget akut, då svåra ingångar i klass I inte är särskilt vanligt, men ändå.
- Starter: Jag lyckades behärska mig idag och struntade i handlingen i "handlingsstationen", och tränade starter istället. Lite "ut" blev det också, i ärlighetens namn, men även det är ju grundträning som vi behöver, så klapp på axeln till mig! Istället för att köra hela handlingssekvensen fokuserade jag alltså på starter här. Ärtan var stensäker att lämnas på avstånd. Raksträcka med hopp och tunnel gick kanon. Enda tveksamheten kom när jag körde hela rakan med mig ståendes still i slutet, då blev hon osäker om hon verkligen skulle hoppa sista hindret "rakt in i ridhusväggen". Men det löstes när jag rörde mig lite ;-) Man måste ju våga pröva. Att lämna i sidled var heller ingen match, hon tar rakan kalasbra ändå. Börjar nästan våga hoppas på att vi tagit oss förbi "springa förbi hinder"-spöket!!
- Gungbrädan: Jag tyckte att Ärtan visserligen gjorde gungan bra tidigare under ridhusträningen, men kände ändå att den gradvis försämrades. Hon hade inte lika fin fart som hon hade när den var nyinlärd, och hon sprang inte riktigt lika långt ut. Så de senaste gångerna har jag låtit henne banka den igen, och det har verkligen gett resultat! Idag fick hon ta hela först, innan hon bankade, och den var i mitt tycke helt perfekt! Full fart ut och fint stopp. Ska jag vara riktigt petig var det tendens till tjuvstart ifrån den ett par gånger, så det ska jag ha koll på. Men annars känns det riktigt bra! Ska komma ihåg det, att låta henne fortsätta banka gungan då och då, igenom hela hennes agilitykarriär.
Det vi missat under vinterträningen är balansbommen. Jag hade visioner om att kunna träna in de rinnande kontaktfälten riktigt stabilt under ridhusträningen, men det har inte blivit så. Det är kämpigt att bära in balansbommen i ridhuset, och på fredagarna är vi oftast rätt få. Det är en fördel med tanke på träningseffektivitet, men en nackdel när det gäller att släpa tunga hinder. Så inför tävlingssäsongen känns vi just nu grymt förberedda, och i en riktigt bra form, förutom just när det gäller balansbommen. Den är ett litet frågetecken. Men ridhusträningen är slut i slutet av mars och då ska väl hindren ska tillbaka till Nacka, så då hinner vi förhoppningsvis några träningspass innan första tävlingen!
tisdag 14 februari 2012
Ärtans starter
Tänkte ju i höstas att ha Ärtans starter som ett projekt under vinterträningen i ridhuset. Den ädla planen föll bort lite i början, då vi hängav oss åt mer renodlad ban- och handlingsträning, men jag har faktiskt bättrat mig och tränat starter mer eller mindre strukturerat under de senaste ridhusträningarna. Så här långt har vi kommit:
- Fokus på starthindret: funkar riktigt bra nu, jag är envis och startar henne inte förrän hon tittar på det första hindret. Fick dock en tjuvstart senaste träningspasset, då jag tydligen sagt "kör" direkt när hon fokuserar rätt tidigare. Måste alltså variera tiden hon fokuserar på starthindret innan jag säger "kör" mer.
- Inte springa förbi hindren när jag lämnat henne på avstånd har de senaste gångerna funkat bra! Oavsett om jag står vid sidan om ett hinder, eller mitt för och kallar in henne mot mig. Som längst har jag nog stått tre hinder bort. Jag har även provat att kalla in henne genom halva slalomet och det går bra. Det känns dock inte stabilt ännu, jag tror nog hon kan falla tillbaka i att springa förbi när som helst... Ska fortsätta träna säkerhet på avstånd, och även variera hindertyper mer.
- Att lämna henne på avstånd även sidledes, har jag nästan glömt bort att träna, men på den senaste ridhusträningen provade vi just det. Det gick över förväntan! Hon köper min långa arm direkt och verkar inte störa sig på att jag är längre ifrån sidledes än normalt. Tror att jag har mycket att tacka "fokus på starthindret"-träningen för detta. Jag provade även lite lätt lagerhandling - hade en kort tunnel mellan mig och raksträckan med hopp som Ärtan skulle göra, och det var inga problem! Ska träna vidare, och tänka ut övningar med mer verklighetsförankring. Kolla banskisser efter svängande starter, där man skulle kunna tjäna på att stå långt bort i sidled.
- Fokus på starthindret: funkar riktigt bra nu, jag är envis och startar henne inte förrän hon tittar på det första hindret. Fick dock en tjuvstart senaste träningspasset, då jag tydligen sagt "kör" direkt när hon fokuserar rätt tidigare. Måste alltså variera tiden hon fokuserar på starthindret innan jag säger "kör" mer.
- Inte springa förbi hindren när jag lämnat henne på avstånd har de senaste gångerna funkat bra! Oavsett om jag står vid sidan om ett hinder, eller mitt för och kallar in henne mot mig. Som längst har jag nog stått tre hinder bort. Jag har även provat att kalla in henne genom halva slalomet och det går bra. Det känns dock inte stabilt ännu, jag tror nog hon kan falla tillbaka i att springa förbi när som helst... Ska fortsätta träna säkerhet på avstånd, och även variera hindertyper mer.
- Att lämna henne på avstånd även sidledes, har jag nästan glömt bort att träna, men på den senaste ridhusträningen provade vi just det. Det gick över förväntan! Hon köper min långa arm direkt och verkar inte störa sig på att jag är längre ifrån sidledes än normalt. Tror att jag har mycket att tacka "fokus på starthindret"-träningen för detta. Jag provade även lite lätt lagerhandling - hade en kort tunnel mellan mig och raksträckan med hopp som Ärtan skulle göra, och det var inga problem! Ska träna vidare, och tänka ut övningar med mer verklighetsförankring. Kolla banskisser efter svängande starter, där man skulle kunna tjäna på att stå långt bort i sidled.
söndag 15 januari 2012
Ridhusträning
Nytt år och nya utmaningar! Men jag har skippat att ha årsmål, jag är tydligen inte en sådan människa ;-) Jag brydde mig inte om mina mål, jag blev varken peppad eller stressad av dem. Jag satte upp mål och sen struntade i dem, typ ;-) Så det struntar vi i!
Fredagsträningarna i ridhuset fortsätter vara riktigt bra! Så härligt att ha möjlighet till vinterträning. I fredags tog jag mig också i kragen och höll mig till planen jag hade för vinterträningen - vissa grundfärdigheter jag ville stärka och lära in. Jag har hängivit mig till alltför mycket handlingsträning på roliga längre kombinationer och banor som vi byggt upp, men egentligen är det väl inte det som är det mest trängande behovet att träna... Men i fredags tog jag mig alltså i kragen och vi fokuserade på STARTER! Ärtan har ju kanonfin stadga, om jag får säga det själv, jag bara ställer henne, säger "stanna" och går iväg. Hon har ju ALDRIG fått belöning för tjuvstart utan där har jag faktiskt varit duktig och börjat om varenda gång det hänt, så det sitter faktiskt riktigt fint. Däremot har hon ju haft den där idén att hon inte "hinner" ta hindren mellan henne och mig om jag gått iväg för långt, utan då springer hon helt sonika förbi hindren. Så hon har en fin stadga, men jag kan inte utnyttja den, utan kan ändå bara gå till första hindret eller lite bakom, innan jag kallar in... Ganska värdelöst alltså. Men i fredags satsade vi alltså på det lite mer seriöst, och det gick faktiskt riktigt bra! Inte en enda gång sprang hon bredvid ett hinder, inte ens när jag stod tre hinder bort! :-D Dock har det varit så här förut och springa förbi-grejen har plötsligt kommit tillbaka, så det gäller väl att hålla igång den här träningen...
Jag hann ändå köra minibanan vi byggt upp två gånger, och snälla Malin filmade oss:
Fredagsträningarna i ridhuset fortsätter vara riktigt bra! Så härligt att ha möjlighet till vinterträning. I fredags tog jag mig också i kragen och höll mig till planen jag hade för vinterträningen - vissa grundfärdigheter jag ville stärka och lära in. Jag har hängivit mig till alltför mycket handlingsträning på roliga längre kombinationer och banor som vi byggt upp, men egentligen är det väl inte det som är det mest trängande behovet att träna... Men i fredags tog jag mig alltså i kragen och vi fokuserade på STARTER! Ärtan har ju kanonfin stadga, om jag får säga det själv, jag bara ställer henne, säger "stanna" och går iväg. Hon har ju ALDRIG fått belöning för tjuvstart utan där har jag faktiskt varit duktig och börjat om varenda gång det hänt, så det sitter faktiskt riktigt fint. Däremot har hon ju haft den där idén att hon inte "hinner" ta hindren mellan henne och mig om jag gått iväg för långt, utan då springer hon helt sonika förbi hindren. Så hon har en fin stadga, men jag kan inte utnyttja den, utan kan ändå bara gå till första hindret eller lite bakom, innan jag kallar in... Ganska värdelöst alltså. Men i fredags satsade vi alltså på det lite mer seriöst, och det gick faktiskt riktigt bra! Inte en enda gång sprang hon bredvid ett hinder, inte ens när jag stod tre hinder bort! :-D Dock har det varit så här förut och springa förbi-grejen har plötsligt kommit tillbaka, så det gäller väl att hålla igång den här träningen...
Jag hann ändå köra minibanan vi byggt upp två gånger, och snälla Malin filmade oss:
Hon tycker att underlaget är svårsprunget, eller framför allt svårhoppat, så nu tränar vi på väldigt låga hinder i ridhuset som synes. Annars springer hon förbi hopphinder mitt i banan också... Men tycker hon har fin fart med tanke på benlängden och underlaget :-D Särskilt när hon flyger in i tunneln är gulligt :-) LÄNGTAR till vårens tävlingar!
onsdag 21 december 2011
Uppdatering
Mycket har hänt, här kommer en sammanfattning:
- Besök hos fysioterapeut. Både Frasse och Ärtan fick undersökas av Tös Hundhälsa i Södertälje. Jag har länge misstänkt att något inte står rätt till med Frasse - han har blivit SÅ långsam i agilityn, och känns inte helt hundra i annan träning heller. Terapeuten Ann kände igenom honom grundligt och hittade snart att han inte ville sträcka ut höger framben. Efter igenomklämning och tittande på hans rörelser både på marken och i vattentrasket, slöt hon sig till att han antagligen har artros i armbågen. Lindrig sådan, när han går syns inget, i vattentrasket syntes det lite, lite att han inte ville sträcka ut benet riktigt lika mycket. Annars var han i fin form (dock lite tjock). Han hade tappat lite muskler i låren också, vilket de ofta gör när de blir äldre. Om vi ville kunde vi tänka på att han ska gå långsamt uppför uppförsbackar, ibland också backa upp för uppförsbackar, för att bygga tillbaka de musklerna. Angående artrosen är det totalt slut med hoppande nu (alltså helt pensionerad från agility), vi ska lyfta ner honom ur bilen (det har vi mestadels gjort redan) och även ur soffor så ofta vi kan. Dessutom gärna massera, plus att han ska äta glukosamin. Så en sån burk köpte vi med oss hem.
Ärtan fick undersökas för säkerhets skull, men hon hittade ingenting onormalt. Tvärtom var hon i fin form, mycket muskler, och i lagom hull. Känns bra!
Frasse har reagerat väldigt bra på glukosaminet, och mamma tyckte sig se skillnad snabbt - nu går han gärna före på promenaderna igen :-) Även jag har märkt skillnad när jag tränar honom i rallylydnaden, men det kan ju också vara för att jag nu vet vad som är fel, så jag går inte och oroar mig och letar fel på honom hela tiden längre.
- Hjärtundersökning. Noffeklubben håller på med ett forskningsprojekt just nu på noffarnas hjärtan, vilket innebär att man GRATIS får sin noffe ultraljudad på Albanos djursjukhus. I slutet av november hängde vi på med båda våra. Frasse var hur cool som helst (som vanligt veterinärernas favorit ;-)) när han låg på sidan, så veterinären t.o.m kommenterade att "åh här var det någon som inte stressade upp sig, hjärtat slår så lugnt och fint så" :-D Tyvärr hittade hon en liten läcka mellan hans klamrar, alltså en icke normal förändring. Den är dock så liten att den inte besvärar Frasse ännu, och hon trodde inte att den skulle innebära ett förkortat liv. Vi får hoppas att hon har rätt. Ärtans hjärta gick BETYDLIGT fortare - det här var otäckt tyckte hon!!! Men hennes hjärta var utan anmärkning - PUH! Om det är något fel på det vid tre års ålder känns det betydligt allvarligare än när hunden är 9 år...
- Ridhusträning. I vinter har vi möjlighet att träna inomhus i ridhus på Värmdö tillsammans med träningsgruppen på Nacka BK, och det är underbart!! Vi har redan hunnit vara med tre gånger, och Ärtan är så duktig <3 Frasse är också med och får träna rallylydnad och lydnad. I fredags hade jag dock med mig pipande pipleksaker för första gången på länge, och då nöjde han sig minsann inte med rally. Nej han SKULLE träna agility, så det så! Eftersom banan varken innehöll A-hinder, gungbräda eller däck (hinder han inte får göra pga artrosen) la jag ned hoppbommarna på marken och körde ett varv. Det var jättekul! Frasse flög fram (för att vara han ;-)), tyckte att det var aproligt utan hopphinder, och gjorde såklart allting rätt! Det var riktigt kul att köra med honom så här, så det ska vi göra mer :-)
Ärtan gick bra tycker jag, förutom att hon bestämde sig för att ett visst hopphinder inte gick att hoppa. Hon får såna där tvångstankar ibland, denna gång var hon väldigt bestämd och sprang förbi första gången i varenda runda vi körde :-S Annars gick det som sagt bra, men jag ser när jag tittar på filmen att hon inte tar i allt vad hon har hela tiden. Trots mina intentioner var det rätt länge sen jag "överraskade" henne med belöning mitt i ett lopp, jag har kört hela banor lite för mycket kanske? Så det ska det bli ändring på framöver, det kan ju inte skada iaf :-)
- Besök hos fysioterapeut. Både Frasse och Ärtan fick undersökas av Tös Hundhälsa i Södertälje. Jag har länge misstänkt att något inte står rätt till med Frasse - han har blivit SÅ långsam i agilityn, och känns inte helt hundra i annan träning heller. Terapeuten Ann kände igenom honom grundligt och hittade snart att han inte ville sträcka ut höger framben. Efter igenomklämning och tittande på hans rörelser både på marken och i vattentrasket, slöt hon sig till att han antagligen har artros i armbågen. Lindrig sådan, när han går syns inget, i vattentrasket syntes det lite, lite att han inte ville sträcka ut benet riktigt lika mycket. Annars var han i fin form (dock lite tjock). Han hade tappat lite muskler i låren också, vilket de ofta gör när de blir äldre. Om vi ville kunde vi tänka på att han ska gå långsamt uppför uppförsbackar, ibland också backa upp för uppförsbackar, för att bygga tillbaka de musklerna. Angående artrosen är det totalt slut med hoppande nu (alltså helt pensionerad från agility), vi ska lyfta ner honom ur bilen (det har vi mestadels gjort redan) och även ur soffor så ofta vi kan. Dessutom gärna massera, plus att han ska äta glukosamin. Så en sån burk köpte vi med oss hem.
Ärtan fick undersökas för säkerhets skull, men hon hittade ingenting onormalt. Tvärtom var hon i fin form, mycket muskler, och i lagom hull. Känns bra!
Frasse har reagerat väldigt bra på glukosaminet, och mamma tyckte sig se skillnad snabbt - nu går han gärna före på promenaderna igen :-) Även jag har märkt skillnad när jag tränar honom i rallylydnaden, men det kan ju också vara för att jag nu vet vad som är fel, så jag går inte och oroar mig och letar fel på honom hela tiden längre.
- Hjärtundersökning. Noffeklubben håller på med ett forskningsprojekt just nu på noffarnas hjärtan, vilket innebär att man GRATIS får sin noffe ultraljudad på Albanos djursjukhus. I slutet av november hängde vi på med båda våra. Frasse var hur cool som helst (som vanligt veterinärernas favorit ;-)) när han låg på sidan, så veterinären t.o.m kommenterade att "åh här var det någon som inte stressade upp sig, hjärtat slår så lugnt och fint så" :-D Tyvärr hittade hon en liten läcka mellan hans klamrar, alltså en icke normal förändring. Den är dock så liten att den inte besvärar Frasse ännu, och hon trodde inte att den skulle innebära ett förkortat liv. Vi får hoppas att hon har rätt. Ärtans hjärta gick BETYDLIGT fortare - det här var otäckt tyckte hon!!! Men hennes hjärta var utan anmärkning - PUH! Om det är något fel på det vid tre års ålder känns det betydligt allvarligare än när hunden är 9 år...
- Ridhusträning. I vinter har vi möjlighet att träna inomhus i ridhus på Värmdö tillsammans med träningsgruppen på Nacka BK, och det är underbart!! Vi har redan hunnit vara med tre gånger, och Ärtan är så duktig <3 Frasse är också med och får träna rallylydnad och lydnad. I fredags hade jag dock med mig pipande pipleksaker för första gången på länge, och då nöjde han sig minsann inte med rally. Nej han SKULLE träna agility, så det så! Eftersom banan varken innehöll A-hinder, gungbräda eller däck (hinder han inte får göra pga artrosen) la jag ned hoppbommarna på marken och körde ett varv. Det var jättekul! Frasse flög fram (för att vara han ;-)), tyckte att det var aproligt utan hopphinder, och gjorde såklart allting rätt! Det var riktigt kul att köra med honom så här, så det ska vi göra mer :-)
Ärtan gick bra tycker jag, förutom att hon bestämde sig för att ett visst hopphinder inte gick att hoppa. Hon får såna där tvångstankar ibland, denna gång var hon väldigt bestämd och sprang förbi första gången i varenda runda vi körde :-S Annars gick det som sagt bra, men jag ser när jag tittar på filmen att hon inte tar i allt vad hon har hela tiden. Trots mina intentioner var det rätt länge sen jag "överraskade" henne med belöning mitt i ett lopp, jag har kört hela banor lite för mycket kanske? Så det ska det bli ändring på framöver, det kan ju inte skada iaf :-)
torsdag 13 oktober 2011
Träning
Igår tränade vi på SSBK med Malin, Ella och Siri. Ärtan är i högform just nu (typiskt när tävlingssäsongen är över...) och detta tränade vi igår:
- Starter. Vi har ju problem med att jag inte kan lämna henne för långt i starten - då springer hon förbi första hindret. Så nu har jag som projekt att belöna upp längre starter. Det gick jättebra igår, jag kunde kalla in henne över två hinder och t.o.m stå framför det sista hindret och hon tog det ändå (hoppandes mot mig). Vi behöver, förutom att träna längd mer, också träna på fokus på första hindret, och ta hinder långt i sidled från mig.
- Bakombyte i slalom. Har börjat lite smått hemma, där hon tyckte det var riktigt konstigt och ofta gick ur. Igår var hon klockren, inte en enda gång gick hon ur! Trots ganska svår vinkel och hopphinder före...
- Däcket. Bara belönade det några gånger för att höja värdet. Ett ensamt däck hoppar hon jättebra.
- Balansbom. Med hjälpplanka på. 100 % rätt, även när jag la på svängar. Känns stabilt med hjälpplanka iaf :-)
Frasse fick träna lite fotgående och även en rallyskylt! Sitt kvar och jag går ett varv runt honom. Blev lite taggad och läste på om skyltarna i nybörjarklass och insåg att han kan alla utom ett par stycken. Så det är bara att anmnäla till en tävling och se hur det går!! :-D Kul om han får nåt eget att göra! Lydnad blir liksom inte av, det är för tråkigt och pillrigt...
- Starter. Vi har ju problem med att jag inte kan lämna henne för långt i starten - då springer hon förbi första hindret. Så nu har jag som projekt att belöna upp längre starter. Det gick jättebra igår, jag kunde kalla in henne över två hinder och t.o.m stå framför det sista hindret och hon tog det ändå (hoppandes mot mig). Vi behöver, förutom att träna längd mer, också träna på fokus på första hindret, och ta hinder långt i sidled från mig.
- Bakombyte i slalom. Har börjat lite smått hemma, där hon tyckte det var riktigt konstigt och ofta gick ur. Igår var hon klockren, inte en enda gång gick hon ur! Trots ganska svår vinkel och hopphinder före...
- Däcket. Bara belönade det några gånger för att höja värdet. Ett ensamt däck hoppar hon jättebra.
- Balansbom. Med hjälpplanka på. 100 % rätt, även när jag la på svängar. Känns stabilt med hjälpplanka iaf :-)
Frasse fick träna lite fotgående och även en rallyskylt! Sitt kvar och jag går ett varv runt honom. Blev lite taggad och läste på om skyltarna i nybörjarklass och insåg att han kan alla utom ett par stycken. Så det är bara att anmnäla till en tävling och se hur det går!! :-D Kul om han får nåt eget att göra! Lydnad blir liksom inte av, det är för tråkigt och pillrigt...
söndag 17 juli 2011
Träning!
Idag har vi varit iväg och tränat med Malin, Ella och Siri! Ärtan och jag tränade lite allt möjligt. Först kommer här film på en handlingsövning där jag testade två varianter:
Framför allt blev jag positivt överraskad över vad följsam Ärtan var! Trots den lockande felaktiga tunnelöppningen, som verkligen ligger nära hindret hon tar innan, lyssnar hon klockrent på mina signaler och tittar inte ens på den öppningen!! Sen tar hon tråcklingsarmen jättefint båda gångerna! Andra gången passade jag på att belöna där, för vi har verkligen inte tränat det där särskilt mycket! Kanonduktig Ärta mao! :-) Det vi måste träna på är bakombyten i tunnlar... Som synes fulsnurrar hon fortfarande efter den sista tunneln när jag bytt bakom... Men hur ska man göra när det blir en fulsnurr VARJE gång, hur supernoga man än ropar och står placerad (tränade detta separat förra gången vi var på SSBK, och inte en enda gång kom hon ut rätt när jag bytt sida)?! Det är som att hon stänger av öronen helt när hon kommer in i en tunnel... Annars har jag inget att klaga på i den kombinationen :-) Mjo, det skulle väl vara att jag följer med henne lite för långt upp första gången vi tar hopphindren bredvid varandra och därmed trycker ut henne lite onödigt långt... Jag måste helt enkelt börja lita på henne mer...
Övrig träning:
Framför allt blev jag positivt överraskad över vad följsam Ärtan var! Trots den lockande felaktiga tunnelöppningen, som verkligen ligger nära hindret hon tar innan, lyssnar hon klockrent på mina signaler och tittar inte ens på den öppningen!! Sen tar hon tråcklingsarmen jättefint båda gångerna! Andra gången passade jag på att belöna där, för vi har verkligen inte tränat det där särskilt mycket! Kanonduktig Ärta mao! :-) Det vi måste träna på är bakombyten i tunnlar... Som synes fulsnurrar hon fortfarande efter den sista tunneln när jag bytt bakom... Men hur ska man göra när det blir en fulsnurr VARJE gång, hur supernoga man än ropar och står placerad (tränade detta separat förra gången vi var på SSBK, och inte en enda gång kom hon ut rätt när jag bytt sida)?! Det är som att hon stänger av öronen helt när hon kommer in i en tunnel... Annars har jag inget att klaga på i den kombinationen :-) Mjo, det skulle väl vara att jag följer med henne lite för långt upp första gången vi tar hopphindren bredvid varandra och därmed trycker ut henne lite onödigt långt... Jag måste helt enkelt börja lita på henne mer...
Övrig träning:
- Gungbrädan - Banka ned går riktigt, riktigt bra! Jag kunde höja rätt mycket så den var högre än halvvägs upp. Då tvekade hon först att hoppa upp på den, men sen var det ingen tvekan när hon väl hoppat upp! Och hon gjorde den flera gånger på den höjden med bravur! Det bästa är att det finns inte en tendens att hoppa av för tidigt - även när hon då tycker det är lite högt står hon tålmodigt längst ut och väntar jättefint på smällen! Jag belöningsplacerade mycket bättre den här gången också! Springa upp och kampa däremot fungerar inte alls. Jag kan inte lösa det praktiska med att få iväg henne, hålla reda på leksak och hålla i gungbrädan samtidigt! Det blir bara pannkaka av det hela och jag är rädd att hon upplever det jobbigt då. Så nu har jag en ny plan... :-)
- Slalom - jag ville ha en bild på Ärtan i slalom, så då blev det automatiskt att vi körde slalomet några gånger. Jag passade på att träna svåra vänsteringångar och de satt 100%!! Däremot gick hon ur slalom för tidigt ett par gånger, men vi har inte tränat slalom på väldigt länge, så det tar jag inte så allvarligt på.
- Balansbom - Hon smet upp innan jag satt på hjälpplankan och den gången hoppade hon över kontaktfältet :-/ Med hjälpplanka var det däremot 100% rätt sen! Bara att fortsätta nöta tror jag :-)
söndag 15 maj 2011
Föll på eget grepp
Idag har jag varit iväg till Visättra och dömt deras agility-KM. Roligt att leka domare ibland på små tillställningar, man får också en större ödmjukhet och förståelse för våra riktiga agilitydomare - det kan bli riktigt knepigt ibland! Och att orka fokusera på ekipage efter ekipage... Idag dömde jag väl 10 st, en vanlig domare kan ju döma flera hundra på en dag!! Hur orkar de?! Mycket imponerande! :-) Jag ritade banorna själv och blev riktigt nöjd med KM-klassens bana. För en gångs skull tänkte jag på att start och mål ska vara på samma sida banan (så inte tidtagarna behöver springa) och även på att banan skulle vara lättdömd så inte jag behövde springa efter hunden hela tiden. Det funkade riktigt bra! Sen hade jag en tanke bakom banan som gjorde den lite "Kickig"... :-)
Jag tjatar alltid på mina kurser att det är bra att ha ett "sväng tvärt"-kommando att ta till när hunden är i en tunnel, och att man öht ska prata med hunden när den är i tunneln så den vet vart man är. Om man t ex byter bakom när hunden är i tunneln och inte säger nåt vet ju hunden ofta inte om det och kommer ut och tittar åt fel håll, kanske t.o.m snurrar (och tiondelar går förlorade...). Så denna bana ville jag testa folks förmåga att kommunicera med hunden när den var i tunnlar, så på ett ställe hade jag gjort så att det var viktigt att gasta så hunden visste åt vilket håll den skulle, och på ett annat kunde man tjäna en del tid om man hade ett "sväng tvärt"-kommando. Som domararvode fick jag köra ett varv med Ärtan på banan, och ja... Vi föll på eget grepp! Jag har ju inte tränat in något "sväng tvärt"-kommando trots mitt egna tjat (har alltid prioriterat nåt annat jag sett som viktigare just då), och hon verkar öht vara helt ovan vid att lyssna på mig i tunnlar.. För i första tunneln hade hon ingen aning om att jag bytt sida utan sökte framåt mot slalomet istället... Även på det andra stället fick hon en rätt stor sväng. Så nu MÅSTE vi ta tag i detta och bli svängexperter i tunnlar! :-D
Annars var jag jättenöjd med loppet. Ärtan tyckte vädret var äckligt, vill inte bli blöt om tassarna, och struttade omkring som en adelsdam med förnärmad min innan start... Men väl på banan kändes hon som vanligt :-D Huddinge HU har ett däck som ser lite annorlunda ut mot vad vi är vana vid, så jag saktade in inför det för att inte stressa Ärtan - larvigt tyckte hon och flög fint igenom däcket och fortsatte som en kanon in i platta tunneln (med lååångt släp - men inga problem! :-D). "Hjälp jag hinner inte med, jag måste kuta på" tänkte jag och det är alldeles UNDERBART att få tänka så igen :-) Förlåt Frasse, men det har nog aldrig hänt med dig, älskade Korv :-) Pga att jag kom efter där missade vi ett hopphinder, och jag fick improvisera in ett bakombyte vid den första tunneln. Detta bidrog nog till att hon inte alls fattade att hon skulle svänga efter den, jag hann inte ropa så mycket som jag borde. Även vid tunnel två blev det ett tajt bakombyte, men hon känns stensäker på bakombyten i tunnlar nu! *Peppar* *Peppar*. Vidare fick jag rapport om att A-hindret var jättesnyggt (jag vågade inte titta utan sprang på som en dåre framåt, men tydligen sprang hon långt ned på kontaktfältet), jag kände återigen att jag inte hann, utan fick göra ett blindbyte när hon var i tunnel 3, innan slalom... Men det gick jättebra och hon tog hela slalomet. Här var väl det enda som jag är mindre nöjd med - hon hade inte riktigt sånt tryck i slalomet som hon kan ha... Men men det får man väl förlåta. ;-) Sen var det dags för balansbommen och den ville hon inte ta alls, hon struntade i den och tog tunneln under en gång till istället :-) Balansbommen hade inte matta, utan var målad med sandfärg och det har hon aldrig sprungit på förut. Inte läge att börja träna det där, utan hon fick leksak efter tunneln, och jag är supernöjd ändå :-)
Men i agilityloppet på lördag (vi kan ju ändå inte tävla på riktigt då vi inte kan gungbrädan ännu) ska jag belöna efter slalom om hon tar hela. Känner att jag behöver belöna upp det lite igen, så vi får tillbaka vårt superslalom :-) Dock otroligt nöjd att hon hittills i år har 100% rätt på slalom i tävlingssituationer! Inte så dumt :-)
Jag tjatar alltid på mina kurser att det är bra att ha ett "sväng tvärt"-kommando att ta till när hunden är i en tunnel, och att man öht ska prata med hunden när den är i tunneln så den vet vart man är. Om man t ex byter bakom när hunden är i tunneln och inte säger nåt vet ju hunden ofta inte om det och kommer ut och tittar åt fel håll, kanske t.o.m snurrar (och tiondelar går förlorade...). Så denna bana ville jag testa folks förmåga att kommunicera med hunden när den var i tunnlar, så på ett ställe hade jag gjort så att det var viktigt att gasta så hunden visste åt vilket håll den skulle, och på ett annat kunde man tjäna en del tid om man hade ett "sväng tvärt"-kommando. Som domararvode fick jag köra ett varv med Ärtan på banan, och ja... Vi föll på eget grepp! Jag har ju inte tränat in något "sväng tvärt"-kommando trots mitt egna tjat (har alltid prioriterat nåt annat jag sett som viktigare just då), och hon verkar öht vara helt ovan vid att lyssna på mig i tunnlar.. För i första tunneln hade hon ingen aning om att jag bytt sida utan sökte framåt mot slalomet istället... Även på det andra stället fick hon en rätt stor sväng. Så nu MÅSTE vi ta tag i detta och bli svängexperter i tunnlar! :-D
Annars var jag jättenöjd med loppet. Ärtan tyckte vädret var äckligt, vill inte bli blöt om tassarna, och struttade omkring som en adelsdam med förnärmad min innan start... Men väl på banan kändes hon som vanligt :-D Huddinge HU har ett däck som ser lite annorlunda ut mot vad vi är vana vid, så jag saktade in inför det för att inte stressa Ärtan - larvigt tyckte hon och flög fint igenom däcket och fortsatte som en kanon in i platta tunneln (med lååångt släp - men inga problem! :-D). "Hjälp jag hinner inte med, jag måste kuta på" tänkte jag och det är alldeles UNDERBART att få tänka så igen :-) Förlåt Frasse, men det har nog aldrig hänt med dig, älskade Korv :-) Pga att jag kom efter där missade vi ett hopphinder, och jag fick improvisera in ett bakombyte vid den första tunneln. Detta bidrog nog till att hon inte alls fattade att hon skulle svänga efter den, jag hann inte ropa så mycket som jag borde. Även vid tunnel två blev det ett tajt bakombyte, men hon känns stensäker på bakombyten i tunnlar nu! *Peppar* *Peppar*. Vidare fick jag rapport om att A-hindret var jättesnyggt (jag vågade inte titta utan sprang på som en dåre framåt, men tydligen sprang hon långt ned på kontaktfältet), jag kände återigen att jag inte hann, utan fick göra ett blindbyte när hon var i tunnel 3, innan slalom... Men det gick jättebra och hon tog hela slalomet. Här var väl det enda som jag är mindre nöjd med - hon hade inte riktigt sånt tryck i slalomet som hon kan ha... Men men det får man väl förlåta. ;-) Sen var det dags för balansbommen och den ville hon inte ta alls, hon struntade i den och tog tunneln under en gång till istället :-) Balansbommen hade inte matta, utan var målad med sandfärg och det har hon aldrig sprungit på förut. Inte läge att börja träna det där, utan hon fick leksak efter tunneln, och jag är supernöjd ändå :-)
Men i agilityloppet på lördag (vi kan ju ändå inte tävla på riktigt då vi inte kan gungbrädan ännu) ska jag belöna efter slalom om hon tar hela. Känner att jag behöver belöna upp det lite igen, så vi får tillbaka vårt superslalom :-) Dock otroligt nöjd att hon hittills i år har 100% rätt på slalom i tävlingssituationer! Inte så dumt :-)
onsdag 6 april 2011
Ännu mer träning =)
Idag var vi iväg igen till Nacka BK, denna gång hade jag pappa med mig som filmare :-)
Började naturligtvis med gungbrädan med Ärtan. Nu hade jag bestämt mig för att träna själva vippandet med Ärtan, och struntade i avslutet - dvs targetmattan fick lämnas i väskan. Ska träna target på nedfart hemma först så det blir bättre befäst innan jag tar in den i gungträningen igen. Men samtidigt vill jag ju att hon bearbetar den osäkerhet hon har för nedvippandet av gungbrädan, så det tränade vi iaf. Så här såg det ut idag:
De två första repetitionerna ser riktigt bra ut tycker jag! Bra fart upp och hon höll inte på att vända huvudet och titta efter mig, som hon gjorde i lördags! De nästföljande repetitionerna är lite sämre - hon har sämre fart ut och stannar tidigare. tror att det beror på att hon tycker att smällen är lite otäck fortfarande. När hon fått göra utan hjälp, eller med lite hjälp, blir hon långsammare och osäkrare. Dock en stor förbättring - hon hoppar ju inte av :-D Jag tror definitivt att det går att jobba bort den där osäkerheten ganska lätt. Jag ska göra henne säkrare på targeten så hon får ett bättre mål framåt, och hålla gungpassen väldigt korta, jag har en känsla av att hon kan börja få för sig saker om jag gör gungan för många gånger i rad :-)
Sen en STOR grej till mig själv att komma ihåg: Sluta belöna henne bakåt på gungan!!! Jag får henne ju att backa upp några steg när jag belönar med godiset :-S bra belöningsplacering liksom... Hellre att jag belönar ned henne isf... Sen ska jag även börja belöna direkt med leksak på kf, och inte på marken efter gungan som nu... Vet inte riktigt varför det blivit så... Det är ju som att be om avhopp då leksak är ungefär 100 gånger mer värt än godis för en viss liten dam...
Sen fick Frasse träna lite fot! Bonusfilm:
Han är duktig min gullgubbe :-)
Och till sist en bonusfilm på när Ärtan fick släppa loss lite på en hoppkombination:
man ser tyvärr att hon har lite problem med hopptekniken, MÅSTE få ändan ur och träna det :-( Måste vid tillfälle kolla igenom min dvd igen för jag har glömt bort övningarna.... Men annars ser hon väl alldeles härligt söt och duktig ut?! Och klick till mig själv för jag väntar verkligen ut fokus på hinder innan jag släpper henne med "kör"-kommandot! Ska ta tag i det där nu, jag har slarvat alldeles för mycket!
Började naturligtvis med gungbrädan med Ärtan. Nu hade jag bestämt mig för att träna själva vippandet med Ärtan, och struntade i avslutet - dvs targetmattan fick lämnas i väskan. Ska träna target på nedfart hemma först så det blir bättre befäst innan jag tar in den i gungträningen igen. Men samtidigt vill jag ju att hon bearbetar den osäkerhet hon har för nedvippandet av gungbrädan, så det tränade vi iaf. Så här såg det ut idag:
De två första repetitionerna ser riktigt bra ut tycker jag! Bra fart upp och hon höll inte på att vända huvudet och titta efter mig, som hon gjorde i lördags! De nästföljande repetitionerna är lite sämre - hon har sämre fart ut och stannar tidigare. tror att det beror på att hon tycker att smällen är lite otäck fortfarande. När hon fått göra utan hjälp, eller med lite hjälp, blir hon långsammare och osäkrare. Dock en stor förbättring - hon hoppar ju inte av :-D Jag tror definitivt att det går att jobba bort den där osäkerheten ganska lätt. Jag ska göra henne säkrare på targeten så hon får ett bättre mål framåt, och hålla gungpassen väldigt korta, jag har en känsla av att hon kan börja få för sig saker om jag gör gungan för många gånger i rad :-)
Sen en STOR grej till mig själv att komma ihåg: Sluta belöna henne bakåt på gungan!!! Jag får henne ju att backa upp några steg när jag belönar med godiset :-S bra belöningsplacering liksom... Hellre att jag belönar ned henne isf... Sen ska jag även börja belöna direkt med leksak på kf, och inte på marken efter gungan som nu... Vet inte riktigt varför det blivit så... Det är ju som att be om avhopp då leksak är ungefär 100 gånger mer värt än godis för en viss liten dam...
Sen fick Frasse träna lite fot! Bonusfilm:
Han är duktig min gullgubbe :-)
Och till sist en bonusfilm på när Ärtan fick släppa loss lite på en hoppkombination:
man ser tyvärr att hon har lite problem med hopptekniken, MÅSTE få ändan ur och träna det :-( Måste vid tillfälle kolla igenom min dvd igen för jag har glömt bort övningarna.... Men annars ser hon väl alldeles härligt söt och duktig ut?! Och klick till mig själv för jag väntar verkligen ut fokus på hinder innan jag släpper henne med "kör"-kommandot! Ska ta tag i det där nu, jag har slarvat alldeles för mycket!
söndag 3 april 2011
Agilitysäsongen igång på allvar!
Jajamen! Nu har det töat tillräckligt för att dra igång agilityträningen igen på allvar! :-D I torsdags var första gången (av två) på kontaktfältskursen jag och Ärtan går på Vallentuna BK. Skitkul såklart!! Ärtan var dock lite besviken de första 1,5 timmarna, då vi var inne i klubbstugan och pratade teori ;-) Men sen gick vi ut och fick köra balansbommen. Jag hade med mig plankan att fästa på balansbommens nedfart, och det funkade riktigt bra! Det var ju säkert ett halvår vi sist hade den på full balansbom, men det var inga problem! Sen går vi ju för mycket duktiga Eva Marie så hon förstod snabbt min tanke och hade även koll på en liknande metod för att få till rinnande kontaktfält. Man bygger en ruta av pvc-rör eller liknande och lär hunden att studsa i den (i galopp). Sen lägger man rutan på kontaktfältet och så får hunden springa i full karriär men måste träffa inuti rutan på väg ned. Min planka kan ju ses som den översta sidan av rutan, annars är ju tänket väldigt likt. EM var iaf lite förvånad över att Ärtan träffade varenda gång och inte tog ett jättekliv och hoppade över hela kf, så hon trodde att Ärtan nog redan börjat greppa poängen! :-D Jag hoppas det också! Dock upptäckte vi att Ärtan väntar in mig om jag hamnar på efterkälken, hon är som snabbast när jag kutar så snabbt jag kan bredvid henne. Jag måste alltså träna mer på drag framåt, oavsett vad jag själv gör! Jag ska kunna ramla bredvid och hon ska ändå fortsätta kuta för fullt framåt! Ska testa med utlagd leksak, eller att ha medhjälpare som slänger leksaken åt mig. Ett frågetecken är vad jag ska göra om hon missar att träffa kf - ska fråga nästa gång!
Igår lördag var vi på Nacka BK tillsammans med Malin och cavaliererna för att träna lite agility! Tyvärr är balansbommen och A-hindret fortfarande instängda av en stor snövall, men gungan var utburen och isfri! Så vi körde lite gunga se nedan:
Japp... MÅNGA problem visar sig...
- Vi måste egentligen träna target MYCKET mer ute på gungan. Tills det sitter lika fint som inne på spelkartongen! SNARK!
- Hon är väldigt bunden till mig och tittar bakåt på mig och väntar in mycket när jag kommer lite efter. Kan kanske avhjälpas om jag tar mig samman och tränar igenom targeten bättre, så hon blir mer taggad att satsa framåt mot den.
- Till sist det mest uppenbara: hon verkar bli rädd eller nåt när hon får göra hela gungan själv utan att jag tar emot nåt och hoppar av de två sista gångerna på filmen. Gjorde dock en gång till som inte filmades och då gjorde hon hela, men kändes lite osäker. Sen när vi skulle hem gick hon lös och sprang upp på gungan på eget bevåg och kändes ganska mycket som vanligt igen faktiskt. Så jag hoppas att det inte sitter så djupt! Hon har ju gjort hela gungan själv utan hjälp tidigare i höstas, men det var ju ett tag sen. Kanske gick jag framåt lite för fort nu efter vinteruppehållet...
Sen tränade vi raksträcka också där jag fokuserade på läxan "drag framåt oavsett om Kickan ligger efter eller t.o.m ramlar". Det är ju inte bara viktigt på balansbommen, så jag beslöt att träna på det på en raksträcka nu när balansen inte var tillgänglig. Det gick mycket bra, först med utlagd leksak, och sen med Malin som leksakskastare! Sista gången "ramlade" jag (med ljudeffekt t.o.m, vilket kanske inte är önskvärt), men den enda reaktionen var att öronen lades bakåt, och kanske en aaaning nedsaktning - men hon fortsatte framåt ända in i "mål"! :-D
Mycket att tänka på och träna på alltså, men KUL att vara igång igen :-D
Ja, Frasse fick också träna. Lite agility och lite fotgående. Han var super i fotgåendet trots att det var mitt på agilityplanen! Lade fokus på "freestylefotgående", dvs tränade mycket bakåt, sidledes och vänstersvängar på stället ("piruetter"). han var skitduktig och hade bra koll på bakdelen!! Men allt hänger på sinnesstämningen, den råkade vara perfekt vid tillfället. Svårigheten är egentligen att få honom dit...
Till sist några bilder på nytillskottet i träningsgänget, Malins valp Siri:
Bah, gå inte på det där, hon fick träna en massa hon också! ;-)
Igår lördag var vi på Nacka BK tillsammans med Malin och cavaliererna för att träna lite agility! Tyvärr är balansbommen och A-hindret fortfarande instängda av en stor snövall, men gungan var utburen och isfri! Så vi körde lite gunga se nedan:
Japp... MÅNGA problem visar sig...
- Vi måste egentligen träna target MYCKET mer ute på gungan. Tills det sitter lika fint som inne på spelkartongen! SNARK!
- Hon är väldigt bunden till mig och tittar bakåt på mig och väntar in mycket när jag kommer lite efter. Kan kanske avhjälpas om jag tar mig samman och tränar igenom targeten bättre, så hon blir mer taggad att satsa framåt mot den.
- Till sist det mest uppenbara: hon verkar bli rädd eller nåt när hon får göra hela gungan själv utan att jag tar emot nåt och hoppar av de två sista gångerna på filmen. Gjorde dock en gång till som inte filmades och då gjorde hon hela, men kändes lite osäker. Sen när vi skulle hem gick hon lös och sprang upp på gungan på eget bevåg och kändes ganska mycket som vanligt igen faktiskt. Så jag hoppas att det inte sitter så djupt! Hon har ju gjort hela gungan själv utan hjälp tidigare i höstas, men det var ju ett tag sen. Kanske gick jag framåt lite för fort nu efter vinteruppehållet...
Sen tränade vi raksträcka också där jag fokuserade på läxan "drag framåt oavsett om Kickan ligger efter eller t.o.m ramlar". Det är ju inte bara viktigt på balansbommen, så jag beslöt att träna på det på en raksträcka nu när balansen inte var tillgänglig. Det gick mycket bra, först med utlagd leksak, och sen med Malin som leksakskastare! Sista gången "ramlade" jag (med ljudeffekt t.o.m, vilket kanske inte är önskvärt), men den enda reaktionen var att öronen lades bakåt, och kanske en aaaning nedsaktning - men hon fortsatte framåt ända in i "mål"! :-D
Mycket att tänka på och träna på alltså, men KUL att vara igång igen :-D
Ja, Frasse fick också träna. Lite agility och lite fotgående. Han var super i fotgåendet trots att det var mitt på agilityplanen! Lade fokus på "freestylefotgående", dvs tränade mycket bakåt, sidledes och vänstersvängar på stället ("piruetter"). han var skitduktig och hade bra koll på bakdelen!! Men allt hänger på sinnesstämningen, den råkade vara perfekt vid tillfället. Svårigheten är egentligen att få honom dit...
Till sist några bilder på nytillskottet i träningsgänget, Malins valp Siri:
:-D
Ekipagebild! Malin och Siri!
Och så den gamla, bortglömda hunden... Ella:
Bah, gå inte på det där, hon fick träna en massa hon också! ;-) onsdag 23 mars 2011
Äntligen vår!!
Ja nu märks det att våren är på väg med stora steg! Igår åkte vi faktiskt till Nacka BK för att se om hindren töat fram. Det hade de, men oturligt nog var det kvar en stor isklump på ena ändan av gungbrädan. Den vågade vi inte försöka få loss (stor risk att mattan hade följt med), men vi skottade bort så mycket som det gick så får vi hoppas att den tinar fram inom en snar framtid. Om en vecka är det dags för kontaktfältskurs för mig och Ärtan, och då skulle det kännas bra om vi hunnit friska upp minnet iaf en gång på gungan.
Så det blev slalom och lite hopphinder istället. Både Ärtan och jag var lite ringrostiga, och det blev en del fel i slalom, sprang förbi hopphinder osv. Kändes lite tråkigt när jag tänkte på att det är tävling om bara en månad liksom... Vi har SÅ mycket vi behöver träna på, vet inte ens vart vi ska börja :( Ska bli skönt att gå kurs iaf och få lite hjälp med träningen. Men istället för att deppa ihop inför den olösliga ekvationen stort träningsberg och lite tid ska jag fokusera på det bra på träningen igår:
- starterna var stabila
- slalomet snabbt och snyggt efter några inledande gånger med strul
- inga problem med ffb efter slalom
- inga problem med ffb efter hopp
- hennes entusiasm :)
Lite vårbilder! :-D
Så det blev slalom och lite hopphinder istället. Både Ärtan och jag var lite ringrostiga, och det blev en del fel i slalom, sprang förbi hopphinder osv. Kändes lite tråkigt när jag tänkte på att det är tävling om bara en månad liksom... Vi har SÅ mycket vi behöver träna på, vet inte ens vart vi ska börja :( Ska bli skönt att gå kurs iaf och få lite hjälp med träningen. Men istället för att deppa ihop inför den olösliga ekvationen stort träningsberg och lite tid ska jag fokusera på det bra på träningen igår:
- starterna var stabila
- slalomet snabbt och snyggt efter några inledande gånger med strul
- inga problem med ffb efter slalom
- inga problem med ffb efter hopp
- hennes entusiasm :)
Lite vårbilder! :-D
Lökarna jag satte i höstas på väg upp!
Får t.o.m leka utan vantar! Så varmt är det
Jag med på bild för en gångs skull ;)
onsdag 19 januari 2011
Slalomträning
Igår var jag och Ärtan iväg och gjorde något så ovanligt som organiserad träning! Vi hyrde en inomhuslokal tillsammans med ett gäng! Det fanns faktiskt t.o.m lite hinder där, så planen var förstås agility :-) Gungbrädan visade sig tyvärr ha ett ganska otäckt underlag (enligt Ärtan) så den ville hon inte springa på. Jag gav upp gungträningen fort (har ingen lust att försöka övertyga henne om underlagets förträfflighet, när jag faktiskt aldrig har stött på en sådan gunga på tävling, lite lat är man ju ;-)) och plockade fram slalom istället. Självklart kände jag mig lite besviken över den uteblivna gungträningen, men egentligen blev det nog rätt bra - nu hade vi inget annat val än att verkligen jobba igenom slalom!
Och vad bra det gick! Det verkade som att månaderna av uppehåll har fått det att mogna hos henne! Plötsligt kunde jag springa ifrån henne i slalom, och hon fortsatte jobba ändå! En enda gång gick hon ur när jag sprang ifrån henne, annars klarade hon det varenda gång! :-D Nu var det iofs bara 8 pinnar, och med 12 pinnar hinner man lämna henne ännu längre, men jag ansträngde mig verkligen för att springa på så det blev svårt, så jag är verkligen nöjd :-) Glömde dock att testa framförbyte efter slalom, det var lite synd... Även ingångar tränade vi, från båda hållen och gradvis svårare. Oftast var hon grymt säker, men när jag la en tunnel innan fick hon ibland svårt att fokusera framåt mot slalom efter tunneln, utan kikade upp på mig först. Då hamnar hon för nära slalom innan hon fäster på det och då blir ingången fel. Det löstes dock jättebra när jag började ställa henne och göra organiserade starter istället för frivilliga. Då fokuserade hon bättre och gjorde helt grymma ingångar efter tunneln! :-D
Så överlag gick det väldigt bra. Ärtan är rätt skendräktig just nu, men är ändå så härlig - så fort det är dags för träning är hon 100% fokuserad och ger allt! :-) inte märktes det att hon varit vaken större delen av natten och bäddat och ylat... :-/ Skendräktigheten verkar bli mycket värre så här års under lågsäsong av träning, då har hon väl inget annat att göra tycker hon väl... Förra gången var mitt under träningens högsäsong, vi gick kurs, tränade intensivt och t.o.m tävlade - då bäddade hon bara lite halvhjärtat i knappt en vecka.
Här kommer bild på lurvig Ärta när hon vilar mellan träningspassen igår:
Och vad bra det gick! Det verkade som att månaderna av uppehåll har fått det att mogna hos henne! Plötsligt kunde jag springa ifrån henne i slalom, och hon fortsatte jobba ändå! En enda gång gick hon ur när jag sprang ifrån henne, annars klarade hon det varenda gång! :-D Nu var det iofs bara 8 pinnar, och med 12 pinnar hinner man lämna henne ännu längre, men jag ansträngde mig verkligen för att springa på så det blev svårt, så jag är verkligen nöjd :-) Glömde dock att testa framförbyte efter slalom, det var lite synd... Även ingångar tränade vi, från båda hållen och gradvis svårare. Oftast var hon grymt säker, men när jag la en tunnel innan fick hon ibland svårt att fokusera framåt mot slalom efter tunneln, utan kikade upp på mig först. Då hamnar hon för nära slalom innan hon fäster på det och då blir ingången fel. Det löstes dock jättebra när jag började ställa henne och göra organiserade starter istället för frivilliga. Då fokuserade hon bättre och gjorde helt grymma ingångar efter tunneln! :-D
Så överlag gick det väldigt bra. Ärtan är rätt skendräktig just nu, men är ändå så härlig - så fort det är dags för träning är hon 100% fokuserad och ger allt! :-) inte märktes det att hon varit vaken större delen av natten och bäddat och ylat... :-/ Skendräktigheten verkar bli mycket värre så här års under lågsäsong av träning, då har hon väl inget annat att göra tycker hon väl... Förra gången var mitt under träningens högsäsong, vi gick kurs, tränade intensivt och t.o.m tävlade - då bäddade hon bara lite halvhjärtat i knappt en vecka.
Här kommer bild på lurvig Ärta när hon vilar mellan träningspassen igår:
torsdag 11 november 2010
Kontaktfältsträning
Pass nr 2 har avklarats idag, en hel månad sen förra gången... Måste börja träna lite oftare än så för att komma någon vart! Men så här såg det ut idag:
Tycker det ser lovande ut. Men jag ser att jag måste flytta ner hjälppinnen en bit så jag får lägre träffar. Då blir det också lite svårare för Ärtan att göra rätt, men det ska hon väl fixa ;-) Jag började lägga in svängar efter bommen redan i första passet, vill börja med det tidigt då jag tror att det är det som kommer att ge henne en förståelse för vad hon ska göra. Springa rakt fram blir ju automatiskt rätt varje gång liksom... Ska snart gå ned på mindre hjälppinne också, så vi inte fastnar i för stor synlig hjälp. Väldigt kul och spännande att vara igång iaf!! :-D
Tycker det ser lovande ut. Men jag ser att jag måste flytta ner hjälppinnen en bit så jag får lägre träffar. Då blir det också lite svårare för Ärtan att göra rätt, men det ska hon väl fixa ;-) Jag började lägga in svängar efter bommen redan i första passet, vill börja med det tidigt då jag tror att det är det som kommer att ge henne en förståelse för vad hon ska göra. Springa rakt fram blir ju automatiskt rätt varje gång liksom... Ska snart gå ned på mindre hjälppinne också, så vi inte fastnar i för stor synlig hjälp. Väldigt kul och spännande att vara igång iaf!! :-D
måndag 8 november 2010
Tävlingstränat
Så, nu har jag bytt blogg... Får se hur denna fungerar! Kan inte funka sämre än Blogtown iaf ;-)
Det har faktiskt blivit lite agility på sistone. I torsdags åkte jag till Huddinge HU och agerade domare på deras träningstävling som Malin arrangerade. Som tack fick jag förstås köra Ärtan i hoppklassen! :-D Jag blev dock inte särskilt nöjd med loppet, för omväxlings skull... Hon kändes seg och sprang inte på riktigt som hon brukar. Sen kom "springa förbi första hindret"-problemet tillbaka, och dum som jag var gjorde jag inte om hela startproceduren, utan jag tog bara om första hindret innan vi fortsatte. Hade varit tydligare om jag gjort om hela startproceduren tror jag... Men förutom detta var det en hel del bra också: jag lämnade henne rätt bra i en 180 graders sväng som hon tog bra, en tråckling gick riktigt fint och slalomet grejades trots framförbyte precis innan. Loppet finns faktiskt på film, ska försöka bädda in det här:
Dagen efter träningstävlingen började Ärtan löpa, så det lär ju vara en av orsakerna till att hon inte kändes riktigt som sig själv. Jag var lite stressad också och hann inte få till uppvärmningen på rätt sätt heller.
Igår, söndag, arrangerade och dömde jag klubbmästerskapet på Vallentuna BK, och som domararvode körde jag Ärtan på KM-klassens bana. Återigen kändes hon lite seg i starten, men när vi kom till slalomet strulade hon i ingången (!!) och när jag tog tillbaka henne flera gånger innan det blev rätt blev hon lite förbannad och började muttra, och då kom hon igång sen fartmässigt!! Hon gläfste sig igenom resten av loppet - första gången hon öht avger ljud (förutom enstaka skall ibland) under ett agilitylopp! - och kändes riktigt snabb. Banskissen:
Många riktigt bra saker: Snävt bakombyte i tunnel nr 7 gick super! A-hindret för första gången öht tillsammans med andra hinder = problemfritt! Och jag bara älskar hur hon fokuserade rakt fram när jag skrek "fram" när hon fortfarande var på A-hindret! Inte en blick på mig trots att jag var tvungen att springa långt ut i sidled! :-D Tunneln nr 11 var inga problem trots det lockande A-hindret! Sen ett stort klick till mig som vågade satsa och försöka handla offensivt. Så fort hon fastnat på tunnel 11 släppte jag henne och sprang som en dåre för att göra ett framförbyte mellan 12 och 13 - gick superbra! :-D Sen höll jag mig till planen och belönade efter platta tunneln som hon tog helt utan tvekan! Näe, kanonroligt lopp, helt klart!
Men träningsplanen för nästa pass står kvar. Ännu tydligare nu att vi behöver träna starter och hoppteknik!!!
Det har faktiskt blivit lite agility på sistone. I torsdags åkte jag till Huddinge HU och agerade domare på deras träningstävling som Malin arrangerade. Som tack fick jag förstås köra Ärtan i hoppklassen! :-D Jag blev dock inte särskilt nöjd med loppet, för omväxlings skull... Hon kändes seg och sprang inte på riktigt som hon brukar. Sen kom "springa förbi första hindret"-problemet tillbaka, och dum som jag var gjorde jag inte om hela startproceduren, utan jag tog bara om första hindret innan vi fortsatte. Hade varit tydligare om jag gjort om hela startproceduren tror jag... Men förutom detta var det en hel del bra också: jag lämnade henne rätt bra i en 180 graders sväng som hon tog bra, en tråckling gick riktigt fint och slalomet grejades trots framförbyte precis innan. Loppet finns faktiskt på film, ska försöka bädda in det här:
Dagen efter träningstävlingen började Ärtan löpa, så det lär ju vara en av orsakerna till att hon inte kändes riktigt som sig själv. Jag var lite stressad också och hann inte få till uppvärmningen på rätt sätt heller.
Igår, söndag, arrangerade och dömde jag klubbmästerskapet på Vallentuna BK, och som domararvode körde jag Ärtan på KM-klassens bana. Återigen kändes hon lite seg i starten, men när vi kom till slalomet strulade hon i ingången (!!) och när jag tog tillbaka henne flera gånger innan det blev rätt blev hon lite förbannad och började muttra, och då kom hon igång sen fartmässigt!! Hon gläfste sig igenom resten av loppet - första gången hon öht avger ljud (förutom enstaka skall ibland) under ett agilitylopp! - och kändes riktigt snabb. Banskissen:
Många riktigt bra saker: Snävt bakombyte i tunnel nr 7 gick super! A-hindret för första gången öht tillsammans med andra hinder = problemfritt! Och jag bara älskar hur hon fokuserade rakt fram när jag skrek "fram" när hon fortfarande var på A-hindret! Inte en blick på mig trots att jag var tvungen att springa långt ut i sidled! :-D Tunneln nr 11 var inga problem trots det lockande A-hindret! Sen ett stort klick till mig som vågade satsa och försöka handla offensivt. Så fort hon fastnat på tunnel 11 släppte jag henne och sprang som en dåre för att göra ett framförbyte mellan 12 och 13 - gick superbra! :-D Sen höll jag mig till planen och belönade efter platta tunneln som hon tog helt utan tvekan! Näe, kanonroligt lopp, helt klart!
Men träningsplanen för nästa pass står kvar. Ännu tydligare nu att vi behöver träna starter och hoppteknik!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)