Idag var Malin, Ella och Siri över på lunch, och naturligtvis tränade vi gungbräda efteråt :-)
Min nya plan är alltså att skrota "spring upp och kampa längst ut" och istället jobba vidare med att banka ned gungbrädan, men förskjuta hennes påhoppningspunkt så att hon successivt springer längre och längre på gungan för att komma till slutet. Hmm fattar man vad jag menar? ;-) Jag upplever att Ärtan, och ofta hundar i allmänhet, börjar tveka när de gör hela gungbrädan just när den börjar tippa över. Och med tidigare träningsplaner tränade jag aldrig "fortsätt springa ut fast den börjar röra på sig", utan bara slutskedet av gungan och att springa upp på den utan att den rörde sig... Men den nya planen verkar funka riktigt bra! Jag gick tillbaka i början när det gäller höjden och hade lite lägre än hon klarat av som max, och varierade påhoppningspunkt och sen höjde även successivt, så i slutet var den nästan lika högt upp som hon klarat max tidigare. Det funkade lysande! Ingen som helst tvekan, och hon springer verkligen ända fram till kanten! Jag är jättenöjd, och taggad att fortsätta träningen! Lätt när man har en gungbräda på baksidan :-D Film på två ihopklippta pass:
test
SvaraRadera